För cirka 3,5 år sedan tog jag examen som undersköterska på Komvux i Västervik. Med betygen i handen och stort engagemang samt viljestyrka började jag ivrigt leta jobb som undersköterska inom hälso- och sjukvård. Så småningom insåg jag att det var svårare än förväntat. Idag kan jag räkna till cirka 40 sökta tjänster hos regionen, såväl vikariat som heltidstjänster. Inte trodde jag att det skulle vara en så stor utmaning för mig att hitta jobb inom detta bristyrke.
Min önskan är att det ska vara lättare för nyexaminerade undersköterskor att hitta jobb inom hälso- och sjukvård! Jag har många gånger hört frasen ”du har ingen erfarenhet” när jag sökt jobb inom regionen. Då undrar jag, hur ska man skaffa sig erfarenhet inom branschen om man inte får jobb? Jag har blivit hänvisad till omsorgerna, men det är inte alla som trivs eller passar att jobba där, åtminstone inte jag. Dessutom är det inte alls samma sak att arbeta inom hälso- och sjukvården som att arbeta inom omsorgen. Nog för att det på anställningsavtalet står samma yrkestitel och att alla har samma utbildning, men i verkligheten ser det inte likadant ut. Ett exempel är venprovtagning. Personligen är det en arbetsuppgift jag gärna hade velat bli bättre på, men har inte fått möjlighet att öva. Efter praktik inom flera områden under min utbildning vet jag att venprovtagning inte är undersköterskans vardag inom omsorgen.
Fortsättningsvis, hur skulle du själv känna om du bytte bana för att sedan inse att du inte kommer få ditt drömjobb? Det är tufft att överleva idag utan en fast inkomst, inte minst om man har en familj att försörja. Om man då inte får jobb inom det man är utbildad för är det kämpigt och man kanske tvingas knalla tillbaka till sitt tidigare jobb. För alla är det inte ett alternativ, exempelvis om man bytt bana på grund av sjukdom.
Om man utöver min erfarenhet ser till statistiken, ökar antalet anställda över 65 år inom offentlig sektor. Enligt undersökningen "Allt fler 65+ i arbete!"(S.Brantingsson, M.Carlsson, P.Gidlund, J.Karlsson, SCB, 2004) jämförde man antalet anställa över 65 år med antalet anställda i samma åldersgrupp några år tidigare. Detta visade att andelen hade ökat från 0,27 procent till 0,71 procent. Dessutom kunde man se att lönen för 65+ var högre än för 18+. Av denna information kan vi dra slutsatsen att det är fler äldre än nyexaminerade undersköterskor som får jobb inom offentlig sektor. Enligt artikeln "Undersköterskan Eva jobbar efter 65 – får 75 000 extra" (H. Gunnarsson, Arbetet, 29/3 2022) får undersköterskor i Halmstads kommun extra betalt om de fortsätter jobba efter pensionen. Leif Johansson, förhandlingschef i kommunen, berättar att det handlar om kompetensförsörjning och livslångt lärande. Då undrar jag när mitt livslånga lärande börjar. Om de inte anställer nya yngre undersköterskor som kan byta av de pensionerade, vem ska då ha erfarenhet när pensionärerna behöver sjukvård på ålderns höst?
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är en utmaning att få jobb inom hälso- och sjukvård som nyexaminerad undersköterska, trots att det är brist på arbetskraft. De påstår även att man inte har någon erfarenhet, men hur ska jag skaffa erfarenhet utan ett jobb? Dessutom ökar andelen äldre anställda inom offentlig sektor, samt deras löner. Slutligen vädjar jag till Sveriges regioner att se över sina rekryteringsprinciper och se till att anställa yngre. Vi har mycket kvar att ge om vi får chansen att visa vad vi går för. Gör det lättare för undersköterskor att få jobb inom hälso- och sjukvården!
Nyexaminerad undersköterska