Förenklat kan empati sägas vara en passiv känsla och medkänsla en aktiv, och den är genetiskt nedärvd.
Forskare har med hjälp av magnetkamera kunnat konstatera att empati och medkänsla inte bara är två olika ord, de är två helt skilda nätverk i hjärnan och aktiverar olika områden.
Empati får smärtcentra att reagera eftersom det gör ont i den person som ser någon annan lida, medlidande, och det blir slitsamt i längden. Medkänslan, i lust och belöningssystemet känner värme och omtanke, vill aktivt hjälpa den som lider. Tyvärr kan belöningssystemet förvridas för kortsiktiga vinster, som mobbarens och giriga/ hagalna personers jakt på skyhöga löner och dyrbara varor/ vanor.
Den nya kunskapen om empati och medkänsla öppnar både för förståelse av orsaker till utbrändhet, som möjligheter att lära medkänsla och eliminera utbrändheten.
Jag ser också möjligheten att kunna hjälpa personer som lider av psykisk ohälsa eftersom den mycket väl kan bottna i att personen inte har fått sina egna känslor och bedömningar av dem godkända som just egna. Sådant stärker inte självkänsla och självtillit – tvärtom. Det gör ont att inte bli bekräftad som en egen person och där kan medkänslan bli räddningen.
Du kan överge en person fysiskt, gå iväg – försvinna, men du kan också överge en person känslomässigt genom att inte bry dig om personens behov av medkänsla, omtanke, hjälp, uppmärkamhet.
Det kan också handla om kollegors fortlöpande nedlåtande yttranden, kränkningar, med flera beteenden som har med vuxenmobbning att göra. Den personen behöver också möta medkänsla för det upplevda. Få uppmärksamhet.
Eftersom det oftast är personal inom vård och omsorg som blir utbrända så vore det ju fantastiskt om just dessa fick lära medkänsla. Det går att lära sig medkänsla. De forskare som arbetat inom området empati och medkänsla startade också utbildningar för att lära människor medkänsla. Det skedde dock inte i Sverige, men Lunds universitet verkar ha någon form av utbildning.
Att lära sig använda sin medkänsla ger utan tvekan vinster både för de enskilda personerna, oavsett om det gäller utbrändhet eller psykisk ohälsa, som för samhället i stort. För den som får erfara att omfamnas av medkänsla är det tveklöst avsevärd skillnad mellan det och att möta empati.
”Omtanke i handling är som regn på torr mark.” ”Medkänsla viktigt för vår överlevnad.” Det skriver James Doty, forskare och hjärnkirurg.