Sedan 1993, när vi erhöll en ny skogsvårdslag, har många naturvärden ökat. Andelen död ved, volymen lövved har dubblerats och äldre skog har ökat. Dessutom läggs hela tiden nya arealer på de frivilliga avsättningarna, naturreservaten och improduktiv mark som inte brukats samt den generella hänsynen som tas i skogsbruket ökar år för år. Frivilliga avsättningar uppnår i dagsläget till snart 1,4 miljoner hektar skogsmark, cirka 30 000 hektar tillkommer varje år. Dessutom avsätts generell hänsyn (idag cirka 0,5 miljoner hektar) och avsatt improduktiv skogsmark uppnår till hela 3 miljoner hektar samt tillkommer areal med naturvårdsmål med tio tusentals hektar varje år. Endast år 2024 avsattes 125 656 hektar på över 220 naturreservat, tack vare historisk skötsel av markägare har dessa höga naturvärden idag. Viktigt är att den aktiva skötseln fortsätter på dessa skogsbestånd! Det är markägarna som skapat förutsättningarna genom många års skötsel för ökande arealer naturvård i riket- genom bete och huggningar – kostnader och arbete som skogsägarna själva tagit. Genom skogsbete, naturvårdshuggningar och generell hänsyn har naturvärdena byggts upp i årtionden samt accelererat de senaste 30 åren i de privata skogsägarnas bestånd.
Våra kulturbetesmarker har en mångfald av blommande kärlväxter, surrande bin och humlor och ett mycket rikt fågelliv. Dessa marker kan ha en mycket hög täthet av arter, upp till 50 arter per kvadratmeter! I Sverige bör vi förutom skogsbruk återskapa beten och restaurera hagmarker!
Att minska andelen brukad skog har minst tre effekter. För det första blir mindre virke tillgängligt på marknaden vilket gör att lägre volymer byggvirke och papper till smarta förpackningar kan användas och vi får färre arbetstillfällen. I en värld där vi behöver ställa om mot hållbara produkter är det bekymmersamt. För det andra sjunker klimatnyttan om vi minskar våra aktiviteter i skogen. Flera forskarrapporter visar att aktivt brukad skog är mer klimatsmart än obrukad skog. Detta genom att koldioxid kan bindas in i byggnader och vi kan få skogen att öka sitt kolförråd genom tillväxt. Dessutom har vi substitutionseffekten: vi byter biomassa mot förkastliga fossila utsläpp, de senare bör snarast upphöra för att minska de skadliga klimateffekterna. För det tredje minskar naturvärdena i många skogar när vi upphör med skogsskötseln: våra pionjärarter som tall, björk och asp med tillhörande insekter och hackspettar kommer inte finnas i det obrukade landskapet – där klarar sig endast gran.
Det är dags att vi äras den som äras bör – kunniga skogsägare, driftiga entreprenörer och aktiva jordbrukare gör i praktiken arbetet när det gäller att öka naturvärdena i Sveriges natur!
Simon H. Ekmåne, Jägmästare