Det är en liten och trygg förskola med nära till skog och natur. Att spontant kunna gå med pedagogerna till skogen och plocka blåbär för att sedan tillsammans laga en blåbärspaj utan att det krävs en veckas planering och vetskapen om att pedagogerna alltid fanns nära minns jag än idag som betryggande.
Att bli sedd, hörd och att få tiden till att tröstas ordentligt vid en jobbig lämning är ovärderligt.
Många av mina barndomsminnen skapades på Tallen, jag har därför alltid sagt att mina barn SKA gå där. Sagt och gjort, båda mina döttrar har gått på Tallen. Min äldsta går nu i skolan men min yngsta är fortfarande kvar på Tallen.
Tänk att Tallen än idag är lika trygg, inbjudande för utveckling och fortfarande erbjuder samma möjlighet till stöttning och anpassning efter varje barns enskilda behov!
Om man gör ett besök i det röda huset med vita knutar så möts man av glada och trygga barn, barn som känner sig sedda. På Tallen finns barn med olika behov, förmågor och förutsättningar. Där möter vi bland annat barn med diagnoser, barn som har svårt att uttrycka sig och barn som behöver vägledning, ingen är den andra lik men alla är en lika stor del utav gemenskapen.
Jag har aldrig sett ett barn lämnas av en vårdnadshavare på tallen för att sedan bli ståendes i sin ensamhet med tårar som rinner längst kinderna. Jag misstänker att det beror på att pedagogerna på Tallen har större möjlighet att ha uppsyn över alla barn, detta då det inte är knökfullt med barn på en gård större än en fotbollsplan med pedagoger som inte hinner skapa varken relation eller anknytning till barnen för att det helt enkelt inte hinns med.
Jag är ganska säker på att jag inte hade behövt barnomsorg ifall jag hade fått tio kronor för varje gång jag hört om bristfälliga förhållanden på förskolor där barnantalet är så stort att barnen glöms bort. Jag hade förmodligen kunnat varit hemma på heltid…
Jag har alltid känt mig trygg i känslan av att mina barn blir sedda, omhändertagna och bemötta på de sätt som passar just dom. Pedagogerna på Tallen besitter en otrolig förmåga att känna av, tolka och förstå barnen. Min största fasa är att min dotter ska bli inslängd i ett sammanhang där hon känner sig otrygg, ensam och bortglömd. Att försvinna in i dimman av alla andra barn, bli en i mängden som inte hinns med. Att hon ska tas ifrån ett sammanhang och en gemenskap för att istället hamna i ensamhet, saknad och osäkerhet bara för att ni tycker att det ska sparas in på pengar.
Vad sägs om att sluta med era fula rondellpynt och låta våra pengar gå till vettiga och viktiga saker så som barnomsorg som gynnar barnen?
Jag undrar på riktigt hur ni resonerar när ni överväger att ta bort det som är det tryggaste som finns för våra barn när vi vårdnadshavare inte har möjlighet att vara närvarande. Jag tror inte att ni förstår vilket tomrum, vilken övergivenhet och vilken sorg ni sätter i många barns hjärtan om ni beslutar er för att ta ifrån våra barn de personer som under flera års tid tröstat, lekt, kramat, plåstrat om och lärt våra barn så otroligt mycket.
Jag såg en bild på Astrid Lindgren med ett citat skrivet som löd: ”När människor med makt, slutar lyssna på folk. Då är det dags att byta ut dom.”
Lite tänkvärt då Astrid Lindgren alltid kämpade för barnens rättigheter.
Olle Vik Hoffmann, tillsammans med Annie Hoffman
Svar direkt från Magnus Bengtsson:
Hej Olle!
Stort tack för att du hör av dig till oss med dina tankar, erfarenheter och synpunkter! Det är verkligen roligt att läsa om hur väl du tycker att förskolan Tallen fungerar och har fungerat sedan du själv var barn på Tallen!
Jag förstår också den oro som finns kring den föreslagna förändringen. Det är aldrig kul att ryckas upp från trygghet och invanda mönster mot något som är ovisst och oprövat. Vi kommer förstås fortsätta att ta hand om barnen på bästa möjliga sätt även i fortsättningen och förhoppningsvis skapa de goda minnen som du själv har, fast på en annan plats.
Anledningen till förändringen är att det föds allt färre barn i vår kommun och då måste vi helt enkelt plocka bort några enheter som inte behövs ur ett platsperspektiv. Vi tror inte att det blir sämre för barnen, snarare bättre när pengar kan gå till personal, utrustning och utflykter istället för att betala hyror för outnyttjade lokaler.
Hur enskilda individer upplever förändringen är dock väldigt individuellt och det har jag all respekt för. Den nya Älvdansens förskola blir väldigt fin och är placerade med omtanke så att våra barn ska få så bra förutsättningar som möjligt. Vi har bara inte hunnit berätta om alla bra saker med den nya förskolan ännu.
Jag hoppas att frustrationen kring att behöva byta, på sikt kan övergå till nyfikenhet och utforskande av det nya. Jag kan inte lova att flytten eller förändringen kommer att gå helt smärtfritt men jag kan lova att vi ska göra vårt yttersta för att barnen ska komma in och trivas i sin nya förskola.
Formellt beslut fattas av våra politiker 15 maj och om förslaget antas kommer vi att informera mer om övergången samt om den nya förskolan.
Med vänlig hälsning
Magnus Bengtsson, Barn- och utbildningschef