Som kvinnlig företagare har jag länge kämpat för att rut-avdraget för städtjänster i hemmet ska utvidgas till att även gälla IT-tjänster i hemmet, ett så kallat rit-avdrag.
Det är förstås en jämställdhetsfråga, liknande tjänster ska inte beskattas olika beroende på om det i huvudsak är kvinnor eller män som utför dem. Men det handlar också om att behoven av IT-tjänster har ökat. Det är inte bara för äldre som det är svårt att hantera bredband, kabel-tv, datorer och annan teknisk utrustning.
Sedan augusti i år har idén om ett rit-avdrag äntligen förverkligats. Men förändringen har inte kommunicerats särskilt tydligt – den har snarast smugits igenom. Skälet till att rut-avdraget utvidgats är behovet av att skapa nya jobb. Men en förutsättning för att fler jobb ska skapas är förstås att folk känner till att avdragsrätten finns.
Den utvidgning som nu genomförts gäller trädgårdstjänster, flyttjänster och enklare IT-tjänster. Men i tidigare beslut har regeringen gått i motsatt riktning och slopat avdragsrätten för till exempel läxhjälp. Det går idag att få skatteavdrag för barnpassning, men bara så länge barnvakten inte hjälper barnen med läxorna. Om syftet är att skapa fler jobb borde alla sorters tjänster i hemmet omfattas av avdragsrätten, så att effekten blir så stor som möjligt.
Rut-reformen har hittills varit en framgångssaga. Efter att ha växt med 20 procent årligen i fem år anställer rut-branschen i dag 20 000 personer, varav många skulle gå arbetslösa annars. 60 procent av branschens anställda saknar gymnasieutbildning. En fjärdedel är under 26 år. För många är det en språngbräda till nästa jobb.
Regeringens flaggskeppssatsning för att råda bot på ungdomsarbetslösheten – de så kallade traineejobben – skulle ge 32 000 anställningstillfällen. Efter snart två år är resultatet 125 platser. Här är mitt råd till statsminister Stefan Löfven: Satsa på åtgärder som bevisat fungerar. Utvidga rut till att omfatta alla former av hemtjänster och höj taket rejält. Då kommer fler jobb att skapas, vilket leder till att statens utgifter minskar och till att mer skattepengar rullar in. I förlängningen blir alla vinnare.