Det har knappast gått någon förbi att hundratusentals nya bostäder måste byggas de närmaste åren, för att möta bostadsbristen. Mer sällan talas det om vem som ska finansiera detta massiva projekt.
Här finns det anledning att avliva några myter:
Talet om nybyggda, billiga lägenheter är mestadels önsketänkande. Nybyggda bostäder är nästan alltid dyra, speciellt om de samtidigt ska vara välutrustade, klimatsmarta och centralt belägna, vilket brukar ingå i kravspecifikationen.
Föreställningen att hyreslägenheten skulle vara ett billigt alternativ till bostadsrätten är huvudsakligen felaktig. Hyresrätten kan vara helt rätt boendeform under vissa faser i livet, men det är ett fullserviceboende och tenderar därför att bli dyrare än bostadsrätt. Samtidigt som hyresregleringarna håller nere hyrorna på äldre lägenheter är hyrorna för nybyggda lägenheter höga.
Statliga subventioner har visat sig vara ett mycket ineffektivt redskap för att pressa ner priset på bostäder. Snarare tycks de pressa upp kostnader för byggandet. Sanningen är att investeringarna i nya bostäder huvudsakligen kommer att bekostas privat, vilket till syvende och sist är av oss som bor.
Stigande bopriser, bolånetak och amorteringskrav har redan gjort det svårare för unga att skaffa ett eget hem. I takt med att fler flyttar in i nybyggda lägenheter, i motsats till 50–100 år gamla hus som redan gjort vinst på investeringen, kommer bostadspriserna sannolikt att stiga. Det kommer inte att bli lättare för unga att hitta en bostad framöver, och det utan att villkoren för till exempel långivning tuffas till ytterligare.
Det är hög tid att bädda för denna framtid genom att ge våra barn och ungdomar bättre förutsättningar att möta den här verkligheten.
Förutom att se över reavinstskatten på bostäder och därmed öka rörligheten, ser vi två reformer framför oss:
Långsiktigt sparande bör stimuleras genom ett skattefritt bostadssparande för unga, liknande det system som länge och framgångsrikt tillämpats i Norge. Unga får rätt att avsätta en del av sin inkomst, före skatt, till ett speciellt konto som reserveras för ett första bostadsköp.
Lånetak bör kombineras med kreditgarantier för unga, där staten står som säkerhet för ”topplånet”, de sista 15 procenten, för det första bostadsköpet. På så sätt skulle fler unga kunna köpa en bostad utan att ta blancolån, till hög ränta.
Det råder bostadsbrist i Sverige, och många nya bostäder kommer att behöva byggas för att råda bot på situationen. Till stor del är det våra unga som kommer att behöva stå för kostnaden. Om vi vill att också de ska kunna flytta hemifrån när den tiden kommer är det dags att vi ger dem rimliga förutsättningar att klara utmaningen.