Debatten i Sverige präglas ofta av något slags konsensus. Har man ett inslag om till exempel jämställdhet, utgås det att man delar åsikten att samhället är inte är jämställt. Må så vara, men man diskuterar inte åt vilket håll ojämlikheten i så fall slår, för det är ju självklart. Eller hur?
Så till klimatförändringarna, som tidigare kallades "global uppvärmning", men som med hänsyn till verklighetens uteblivna uppvärmning i snart 20 år och uteblivna havsnivåhöjningar, numera kallas "klimatförändring".
Den nyligen publicerade VT-artikeln om kommunens ovilja till beviljande av bygglov i kustnära områden i kommunen visar på just detta: även myndigheter som borde vara informerade handlar i panik.
Kanske borde man läst Sjöfartsverkets uppdateringar. Eller har man möjligen glömt att ta hänsyn till vad kustnära svenskar har vetat i hundratals år, nämligen att bryggorna hamnar allt längre ut i vattnet?
Här offrar man människor på okunskapens altare. Sanningen är ju bara ett musklick bort, men ack så långt borta i den trånga åsiktskorridor som präglar de här frågorna.