Regeringen har meddelat att man kommer att gå vidare med förslaget om en ny flygskatt. Det är synnerligen anmärkningsvärt med tanke på den massiva kritik som riktats mot förslaget – åtta av tio remissyttranden är negativa till förslaget. Myndigheter, regioner, kommuner och näringslivet avfärdar skattens klimatnytta och varnar för stora negativa effekter för samhällsekonomin.
Skarpast är kritiken mot flygskattens klimateffekt. Utredningen själv konstaterar att skatten knappt leder till någon utsläppsminskning alls. Och samtidigt som förslaget helt missar sitt klimatsyfte riskerar det att få stora konsekvenser för samhället i övrigt. Flygskatten riskerar att försämra tillgängligheten och konkurrenskraften på många håll i Sverige. Beräkningar som analysföretaget WSP tagit fram, på uppdrag av Svenskt flyg, visar att förslaget kan leda till uppemot 7 000 färre jobb och en BNP-förlust på närmare fyra miljarder kronor, bara under det första året. Särskilt hårt drabbas de delar av landet där flygets betydelse är som störst. Kommuner och företagare från Kiruna i norr till Ängelholm i söder beskriver hur flygskatten kommer att slå direkt mot den lokala och regionala utvecklingskraften.
Sämre tillgänglighet, färre jobb och svagare konkurrenskraft utanför storstäderna är ett högt pris att betala för en åtgärd som inte har någon klimateffekt. Det går dessutom rakt emot regeringens transportpolitiska funktionsmål, den svenska exportstrategin och det regionalpolitiska målet om utvecklingskraft i alla delar av landet.
Alternativet till en flygskatt är inte ”business as usual”. Flyget måste minska sina klimatpåverkande utsläpp. Just därför är det avgörande att de åtgärder som vidtas verkligen ger resultat. Från Svenskt flygs sida har vi länge lyft fram att internationella styrmedel, investeringar i ny teknik, smartare flygtrafik och satsningar på biobränsle är betydligt mer effektiva insatser för ett hållbart flyg. Därför är det glädjande att de tre stora flygbolagen i Sverige genom en ökad användning av biobränsle och modern teknik siktar på att halvera de faktiska fossila koldioxidutsläppen från inrikesflyget till 2030. Detta är den gemensamma ambition som delas av hela svenska flygnäringen.
Med högt satta mål för klimatpolitiken, Sveriges tillväxt och sysselsättningen kan inte en ineffektiv flygskatt, som får negativa effekter på samhällsekonomin, prioriteras framför åtgärder och initiativ som ger verkliga resultat.