Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som återvändare till kommunen och med erfarenhet av politisk ledning (i annan del av Sverige) läser jag i VT varje vecka indikationer på att något inte står rätt till med kommunens skolledning.Ena veckan ser sig rektorn för Överums skola sig pressad att gå ut i media, frustrerad över att erhålla fler elever men av förvaltningen tilldelas mindre lärarresurser. Andra veckan läser man att en lärare, som själv väljer att sluta efter att ha ertappats med brottslig verksamhet, ändå får med sig en "bonus" på en halv lärarårslön. Parallellt pågår en proteststorm i tidningen från lärare och föräldrar mot plötsliga och stora besparingar och mot det åtföljande påståendet att det ändå går att öka kvaliteten.När en rektor vågar opponera mot sin chef, när pengar som skulle ha gått till undervisning används lättvindigt till annat, när lärarna upplever sig skymfade och föräldrarna lägger ut protestlistor i affärerna, då är det tydliga tecken på att något är på tok i ledningen av verksamheten.Som före detta politiker vet jag hur viktigt det är med rätt information och att få denna i tid för att kunna ta långsiktiga och förankrade beslut. De många reaktionerna tyder på att någon eller några i ansvarig ställning har en annan bild av verksamheten än de som arbetar i den. Man måste naturligtvis fråga sig om det är toppen på ett isberg vi ser. Att använda sin förtroendemakt och sin tjänstemakt till att trycka igenom beslut top down, visar på omdömeslöshet och förlorad kontakt med den verksamhet man har fått förtroendet att hävda, stödja och utveckla.
