Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med förväntan hoppades jag på att omdaningen av VT skulle bli en förbättring för oss läsare. När jag fick det första numret den 14 februari blev jag chockad, då jag inte såg den lilla texten. Jag kunde läsa några rader, sedan började ögonen rinna. Sedan dess har jag bara kunnat läsa rubrikerna.Jag har varit van vid att läsa VT i sängen vid 4-5-tiden på morgonen. Men nu är det tydligen slut efter 43 år som prenumerant.Den rödbruna kulören som inleder varje text är också oläslig, den är väldigt grötig. Skriv den ej i fet stil om ni måste använda den. Jag föreslår den blå kulören istället. Eftersom jag jobbat med färger i halva mitt liv, vet jag vilka kulörer som är mindre bra för synskadade.Det upprepar sig. År 1976 ändrades utseendet på VT. Även då infördes för liten text, men efter synpunkter som kom från läsekretsen såg dåvarande chefredaktören Bertil Andersson till att efter några dagar så var texten större och läsbar igen. Kan vi hoppas att chefredaktör Hans Holm har denna insikt? I annat fall tror jag att upplagan sjunker nästa gång vi ska betala vår prenumeration. Vi vill ha fullgod vara för 1800 kronor.Svar:Tack för synpunkterna. Självfallet kommer vi att utvärdera och se över förnyelsen av tidningen, inklusive valet av det vi på yrkesjargong kallar brödtext, och väga in våra läsares uppfattning i detta.
