Är vänsterpartiet trovärdigt?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Traditionalisternas makt i partiet är nu total. I partistyrelsen sitter alla på gamla röda stolar som håller på att gå sönder av allt sittande. Förnyarna är bortplockade. Demokratin har talat.
Företrädare för partiet påpekar gärna att partiets politik och program inte har förändrats. Men just detta är en av förklaringarna till problemen. Partiets politik utvecklas mycket lite.
Partiet kan jämföras med en cykel som har tappat farten. Då tappar den också balansen. Krafter som inte var pådrivande i partiets förnyelse har nu makten över partiet, men när de väl fick makten så visade det sig att de inte visste vad de skulle använda den till.
Istället formulerades ofta politiken allt för ofta bara som kritik av andra partier, det rådande systemet eller dem inom det egna partiet som man ogillar. Vänsterpartiet har fortfarande kramper och ångest över den historiska utopi som inte klarade mötet med verkligheten.
Vänsterns folkliga stöd och trovärdighet tynar bort i skuggan av en värld som i partiets retorik på nytt målas i svart och vitt. Miljardlöften som travas på varandra eller statssocialism lockar inte en allt mer granskande väljarkår.
Vilka politiska signaler har då partiet sänt ut sedan 1999 när partiet uppvisade 16-17 procent av folkets sympatier?
Började med iskall tystnad inför öppen ridå som mötte Gudrun Schymans insiktsfulla tal på Växjökongressen år 2000 om att kommunismen är död och begraven och mår bäst av att inte grävas upp igen.
En ny generation hindrades effektivt från det mödosamma arbetet med att slutföra partiets avståndstagande från kommunism och våldsromantik, ett avståndstagande som då bars fram av Schyman, Lönnroth och Sjöstedt. Jag var själv med på Växjökongressen.
Det var många kommunister som inte var så glada då. Men nu sitter de vid det röda bordet.
Den nuvarande situationen är inte bra. Det är en situation där en svag och otydlig ledning inte lyckats vare sig ingjuta framtidstro hos medlemmar och sympatisörer eller göra vänsterpartiets politik på kort och lång sikt tydlig. Handlingsutrymmet för sakinriktade reformister begränsas successivt. Detta leder till ett utdraget och plågsamt borttynande av partiet med risk för smärtsam förödmjukelse av enskilda personer.
Vänstern är oenig, splittras och marginaliserar sig. Detta bidrar till att ett regeringsskifte i borgerlig riktning ser allt mer realistiskt ut. Se sanningen i vitögat!
Politik måste vara ärlig och trovärdig, man måste se på framtiden som den är och jobba på ett gott sätt.
Man förstår folk i dag att dom känner ett visst politikerförakt.
Erfarenheten visar visar dock glädjande nog att förtroende går att återvinna om det man faktiskt säger och gör uppfattas som trovärdigt och kombineras med politiskt mod.