INSÄNDARE: Är verksamheten effektiv?

Är Västervik kommuns verksamhet tillräckligt effektiv? Har de förtroendevalda revisorerna tillräcklig kompetens eller finns den politiska viljan hos de förtroendevalda revisorerna att genomlysa verksamheten och minska på skattetrycket? Utnyttjar kommunen möjligheten att jämföra sig med andra motsvarande kommuner så kallad "benchmarking"? Skulle kommunen tjäna på att lägga ut mera av sin verksamhet på den privata marknaden? Följer kommunen upp produktiviteten i de olika förvaltningarna?

Det är några frågor som kan ställas. Jag anser att kommunen måste sätta upp ett ekonomiskt mål till exempel att sänka kommunalskatten med en krona under mandatperioden. Det är alltför lätt att höja en skatt men att sänka är tydligen genomsvårt, de mest otroliga motiveringar letas fram för att åtminstone bibehålla dagens höga skatter.

Kommunen omsätter närmare två miljarder kronor och revisionen utförs av förtroendevalda med liten eller ingen erfarenhet av kommunal ekonomi. Visserligen har ett auktoriserat revisionsbolag biträtt men inte lämnat en egen revisionsberättelse. Jag hävdar med bestämdhet att en kommunal revision skall utföras av oberoende och kompetenta revisorer. En övergripande internkontrollgranskning har blivit viktigare än granskningen av hur våra skattepengar förvaltas. (Se kommunens årsredovisning 2005 och revisorernas anmärkningar).

Kommunstyrelsen kan ge de olika förvaltningarna till uppgift att gå igenom respektive förvaltning och komma med förslag på vilka delverksamheter som är lämpliga att privatisera inom respektive förvaltning. Varje nämnd borde också fråga sig: 1) Vem uppskattar det förvaltningen producerar? 2) Hur mäts denna uppskattning? 3) Kostnaderna per producerad tjänst. Som kommunmedborgare har jag ingen prislapp för de tjänster jag erhåller och kan inte heller avgöra om kostnaden för tjänsten är rimlig.
Ett närliggande exempel: Kommunen tar ut en matavgift för elever i den frivilliga gymnasieskolan. Av debatten att döma så är de flesta emot avgiften, det vill säga den frivilliga gymnasieskolan är bra så länge den inte kostar något. Antag att kostnaden för undervisningen i medeltal för varje gymnasieelev är 100 000 kronor per år vilken betalas av kommunens skattebetalare. Mot bakgrund av detta är måltidsavgiften en liten andel. Jag anser uppskattningen för den tjänsten är mycket låg för dem som utnyttjar gymnasieskolan då kostnaderna för måltiderna väcker ett sådant rabalder eller är det bara ett politiskt rabalder?. Effektiviteten kostnad/resultat kunde kanske också vara lite bättre. En del uppskattar den frivilliga gymnasieskolan och skulle säkert betala till exempel 5 000 kronor per termin för att låta sina barn gå i gymnasiet.
Nils Ronquist
Kristdemokrat

Insändare: Är verksamheten effektiv?