Arrangörsmiss i Ankarsrum?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När jag kom dit 10 minuter före utsatt tid var dörren till aulan stängd, och när jag tittade in var där tomt, där fanns varken publik eller föreläsare. Jag gick då in i biblioteket, som ligger vägg i vägg, och frågade bibliotekarien om föreläsningen var inställd. Det var den inte, men hon sa att Brigitte Kühne just höll på att lasta ur bilen, hon var försenad på grund av att hon inte hade hittat till skolan (ingen vägbeskrivning?).
Jag frågade om det var någon som tog emot henne och hjälpte henne, och fick ett nekande svar. Därför hjälpte jag till med det praktiska; att bära in utrustningen, öppna aulan, mörklägga så gott det gick med mera.
När tiden var inne fanns det ingen som hälsade henne välkommen, utan jag fick återigen på eget initiativ rycka in och "låtsas" vara en representant för den välkomstkommitté som inte fanns. Efter föreläsningen fick jag igång en liten frågestund innan jag tackade henne och publiken gick hem. När jag hjälpte henne ut med grejorna var vi uppenbarligen de sista som lämnade skolan men vi hade ju inga nycklar, så vi fick lämna både aulan och skolan olåst.
Nu undrar jag: vem hade ordnat med professor Brigitte Kühnes föredrag i Ankarsrum utan att se till att hon fick någon hjälp eller att hon blev välkomnad? Berodde det på organisatorisk inkompetens, slöhet eller något annat?
Jag vet att Ankarsrums Fotoklubb blev kontaktad i ett tidigt skede om man var intresserad av att arrangera visningen. Klubben ställde ett antal frågor angående omständigheterna runt visningen men fick inga säkra svar. Det rakaste svaret fick man veckan före föreläsningen av Lars Danielsson på Kultur- och fritidsnämnden, som sa att fotoklubben inte behövde ha något som helst att göra med föredraget.
Ledamöterna i Smålands Akademi kommer naturligtvis att träffas och utvärdera årets föreläsningsutflykt, detta år till Västerviks kommun. Vilken rykte kommer Ankarsrum att få i det sammanhanget efter den behandling, eller brist på sådan, som professor Brigitte Kühne fick här? Eller hade arrangören tänkt att det var professorn som skulle välkomna publiken i stället?