Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu börjar en ny båtsäsong och många kommer att ge sig ut till sjöss i sina fritidsbåtar, för att njuta av den frihet som skärgårdslivet erbjuder. En hel del kommer kanske att ta sig en öl för att koppla av och då kastas vi direkt in i den högaktuella debatten om fylleri till sjöss. Ska vi ha en nedre promillegräns och var skulle den i så fall ligga? Alla är vi överens om att alkohol och trafik inte hör ihop. I dag har vi en promillegräns till sjöss, där 1,0 promille är gränsen för grovt sjöfylleri. Utöver det kan polisen göra en helhetsbedömning om föraren är lämplig att köra sin båt, oavsett promillen men där bedömningar som vårdslöshet, fara för annan och lanternföring är faktorer som vägs in. Vi är övertygade om att en ökad övervakning och en ökad risk för att bli upptäckt, är det viktigaste verktyget att förhindra fylleriet på sjön. Att sjöpolisen finns på plats vid kända ställen avskräcker de allra flesta att sätta sig bakom ratten. Detta har redan sjöpolisen kunnat visa på. Det är attityden att det inte är ok att sätta sig bakom ratten trots att man är berusad som vi måste komma åt. Genom att ha en god övervakning till sjöss tror vi mycket av problematiken med sjöfylleri försvinner. Också den debatten som branschorganisationerna själva för, är av yttersta vikt. Ytterligare lagstiftning i form av en bestämd promillegräns ställer vi oss starkt frågande till. Blir det färre olyckor med dödligt utgång? Kommer det att bli färre som kör båt med för mycket alkohol i blodet? Och vad gör vi med alla ärenden som skulle hamna under sjöfyllerilagen, när du tvingas flytta din båt till ett säkert ställe om det plötsligt dyker upp ett oväder? Frågetecknen är många. De som ivrar för en lägre promillegräns tror vi vill göra det lätt för sig, då har vi gjort vårt. Frågan är vad vi förlorar i den andra ändan? Senaste året har antalet omkomna i olyckor till sjöss minskat kraftigt. Genom att sjöpolisen punktmarkerar vissa kända fylleriställen har vi kommit en bra bit på väg. Vi tror att sjöpolisen är absolut bäst rustad för att bekämpa fyllan till sjöss. Att likställa väg och sjö är inte aktuellt för vår del, vi ser heller inte att samma regelverk ska gälla som vid rattfylleri. Frihet under ansvar är viktigt. Att färdas i våra skärgårdar handlar mycket om just frihets- och naturupplevelser. Det finns idag klara gränser för sjöfylleri och vi vill inte inskränka folks fritidsliv. Att vi som lagstiftare har gjort vårt på bekostnad av båtfolkets frihet är inget som vi har för avsikt att göra.
