Att vara rolig
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Undertecknad textförfattare har under flera Är, i olika revyer, haft "smÄdrift pÄ rÀtt sÀtt" och vid ett tillfÀlle upptogs hela andra akten av "Hemmet" med allt vad dÀrtill hörde. Publiken hade hjÀrtligt roligt, men dÀr fanns ocksÄ inslag som fick folk att grÄta. Det var möjligen sistnÀmnda som blev orsak till insÀndare dÄ. Man vill inte grÄta pÄ revyer, fast det hörde till, den gÄngen Att det förekom rollatorer och andra attribut var det ingen som nÀmnde nÄgot negativt om. Det skrattades sÄ ohejdat att vi aktörer knappt kunde fullfölja vÄrt rollspel. Roligast hade en pensionÀrsgrupp och ett par rullstolsburna besökare! Ingen blev sur eller arg, tvÀrtom!
En förhoppning Àr att Àven Ärets upplaga, en sÄ kallad "kabarevy" i Loftahammar, kommer att locka till skratt. HÀr kommer nÀmligen den pensionerade tanten att finnas med, med eller utan rollator! Gubbar OK, men det finns inget som Àr sÄ tacksamt att göra, framföra, portrÀttera och presentera, som just: TANTEN. Hon Àr och förblir oslagbar som skrattobjekt! Men som sagt, hon mÄste framföras med vÀrme och humor. Tar nÄgon illa upp Àr det att djupt beklaga, hon hör ju liksom till i en revy och alla borde ta henne till sig, med rÀtt instÀllning. Försök att se livet med humoristiska ögon, glöm inte den viktiga glimten.
Jag har varit med sÄ pass lÀnge att jag vet vad jag talar om och vi, som repeterar inför kommande förestÀllningar, Àr alla mellan 63 och 70+. Vi har en viss livserfarenhet, kan skratta Ät oss sjÀlva i vÄra försök att spela teater och - inte minst - Ät hÀng och gung, men Àven Ät vÄr skröplighet med krÀmpor hÀr och dÀr. Kommer publiken att ha lika roligt pÄ förestÀllningarna, dÄ har vi nÄtt vÄrt mÄl. Faktum Àr att hÀlften vore nog. Kom bara med öppna sinnen och utan förutfattade meningar.