Avskaffa urvalskvoteringen

Den nya skolreformen ska träda i kraft år 2010. Det innebär första urvalskvoteringen för de elever som har ett fullständigt gymnasiebetyg, det vill säga 2 500 gymnasiepoäng.

Skolminister Jan Björklund (FP).Foto: Scanpix

Skolminister Jan Björklund (FP).Foto: Scanpix

Foto: Marc Femenia / SCANPIX

Västervik2009-10-09 00:07
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
 Andra urvalskvoteringen hamnar de elever som har ett blandbetyg exempelvis 2 200 gymnasiepoäng från ungdomsgymnasiet och 300 poäng från vuxengymnasiet. De elever som önskar att tilläggskomplettera efter ungdomsgymnasiet på vuxenutbildningen hamnar därmed på andra urvalskvoteringen.

Låt mig ange ett orättvist exempel mellan en G-elev och en MVG-elev enligt urvalskvoteringen: Den första eleven har ett fullständigt gymnasieexamen från ungdomsgymnasiet och godkänt på samtliga ämneskurser och därmed hamnar den eleven på första urvalskvoteringen. Andra urvalskvoteringen är de elever som har ett så kallat blandbetyg både från ungdomsgymnasiet och vuxengymnasiet och den MVG-eleven hamnar därmed på andra urvalskvoteringen.

Studietakten: Det är mer tidskrävande att få MVG på samtliga kurser än godkänt på samtliga kurser. Det som är märkligt är att den MVG-eleven som har tilläggskompletterat och har MVG på samtliga ämneskurser hamnar enligt den nya skolreformen på andra urvalskvoteringen och den G-elev som inte har tilläggskompletterat på vuxengymnasiet och har enbart godkänt på samtliga kurser hamnar därmed på första urvalskvoteringen.

Skolministern måste vara medveten om att det är mer tidskrävande att få MVG på samtliga kurser än godkänt. Urvalskvoteringen medför att G-eleverna får utbildningsplatser och MVG-eleverna får stå utan utbildningsplatser.
Läs mer om