Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att vara farmor och ställa upp för sitt barnbarn fungerar dåligt i Västerviks kommun. Mitt 11-åriga barnbarn vill ju gärna bada i poolen på Lysingsbadet. Att betala 25 kr i inträde för henne tycker jag är helt ok. Men att begära 40 kr för att jag är med och tar ansvar för henne tycker jag är lite väl magstarkt. Motiveringen från personalen"vi vet ju inte vilka som badar ". Jag erbjöd personalen att titta efter badkläder i min kasse och jag bedyrade att jag inte hade för avsikt att vid 60 års ålder bada naken i poolen. Efter en stunds badande blev vi glassugna. Jag är diabetiker och vi är ju oftast bortglömda, så sockerfri glass fanns ju naturligtvis inte. Suget tog överhand och jag bad att få en strut med bara lite, lite mjukglass. En strut med cirka en matsked mjukglass och jag var nöjd. Men inte med priset. En mjukglass kostar 25 kr och det gjorde min "smakbit" också.Visst är det bra att kommunen drar in stora pengar på turismen men någonstans borde gränsen gå. Så tyvärr kommer det inte bli så mycket badande eller glassätande på Lysingsbadet för barnbarnet under hennes vistelse här i Västervik.
