INSÄNDARE: Barnhemmet var tryggheten

Jag var på barnhemmet i början på sextiotalet under en sammanlagd period på två år. Jag kommer alltid att minnas Ingrid Sjölund, som då var föreståndare, och all personal med värme. Ni var helt fantastiska. Ordning och reda, precis som Anita skrev, men det krävdes naturligtvis, med så många barn. Kolten var småbarnsavdelningen, där jag ofta vistades och mer än gärna hjälpte till med småbarnen. Vi hade en stor gemensam matsal och en lite mindre, där vi åt tillsammans och det fungerade jättebra. I källaren fanns ett härligt rum, som Anita också beskriver, med en fin lekstuga där jag ofta lekte och hade kul. På lördagarna fick jag 50 öre - 25 öre till godis och 25 öre som jag sparade. Uppe på vinden fanns ett enormt förråd med långa rader där det hängde kläder som man fick välja och vraka bland när man behövde. Födelsedagar och julafton firades alltid med present till alla barnen. Gården utanför var jättestor med gungor och i skogen bakom lekte vi mycket. Jag skulle kunna berätta hur mycket som helst, men det finns det ju naturligtvis inte plats för. Hur som helst, barnhemmet var för mig en stor trygghet och en mycket viktig del av min i övrigt ganska otrygga barndom.

Insändare: Barnhemmet var tryggheten

Tack Anita Johansson, för din insändare om barnhemmet här i Västervik. Jag känner precis som du att den bild som Mitchel ger, inte stämmer med med min bild.