INSÄNDARE: Bedrägeri utbrett problem

Jag funderar över den alltmer utbredda kriminaliteten i vårt samhälle och hur myndigheterna agerar för att stävja den. Var är resurserna och hur används de? Att många människor rapporterar att de blivit lurade på Internet är väl känt. Hur stort mörkertalet är, vad beträffar det antal lurade, som av en eller annan anledning inte anmäler brottet är okänt, men torde vara mycket stort. Att polisen inte klarar av att lösa dessa brott kan vara förståligt, men absolut inte acceptabelt, framför allt inte om man inte ens försöker.
Undertecknad kontaktade polisen i Västervik för att framföra misstankar om ett försök till bedrägeri. Polisen i Västervik uppmanade mig att själv undersöka huruvida personen i fråga är en bedragare eller ej. Jag vill mena att mina möjligheter till detta är mycket begränsade. Polisen uppgav att det kanske skulle utredas, om de hade tid och att det skulle ta flera månader om jag gjorde en anmälan.

Min fråga är om det inte är dags att se över rutinerna inom polisen och försöka klara några uppgifter. Jag har ingen uppgift på statistik vad avser uppklarade brott, men inte kan den vara hög. Är det över huvud taget någon mening att anmäla misstanke om brott, pågående eller begångna brott? Jag kan inte förstå att inte polisen tar sitt ansvar på större allvar än vad som gjordes vid denna kontakt.

Jag kan tänka mig att denna insändare upprör polisen mer än många av de brott de är satt att utreda. Men att avfärda en medborgares oro på det vis som gjordes upplevde jag som rent kränkande och är det era rutiner så rekommenderar jag en översyn eller åtminstone en stund till eftertanke.

Hans Johansson

Insändare: Bedrägeri utbrett problem