Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi kristdemokrater fick ett märkligt svar från tre företrädare för vänstermajoriteten i landstinget när vi pekade på sveket mot norra länet. Många ord blev det men inte så mycket som en antydan till svar på de två frågor vi lyfte fram. Varför accepterar s, v och mp att barn med ätstörningar inte får likvärdig hjälp som i södra länet när man bor i Västervik, Vimmerby eller Hultsfred? Varför avsätter inte s-v-mp några medel i budgeten så länscentrum för smärta och medicinsk rehabilitering kan startas upp i Västervik? Dessa två frågor är fortfarande obesvarade.S, v och mp-debattörerna Segerberg, Beijer och Rydell skriver istället om olust och risk för splittring i vårt län. Det är just olust bland vanliga medborgare i norra länet som denna debatt handlar om. Men då är det inte olust inför att sanningar avslöjas utan olust inför det faktum att socialdemokraterna med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet vill dölja orättvisor som är påtagliga för allt för många ungdomar i vår del av länet. Vi ska självklart uppvisa enighet mellan majoritet och opposition när det finns grund för det. Och så sker. Men försök inte locka in mig i en enighet tillsammans med er på områden där jag direkt ser hur ni sviker dom patienter som bäst behöver samhällets stöd. Ungdomar med ätstörningar och patienter med svår smärta sviker jag inte för att få vara eniga med er. Jag träffade för en dryg vecka sedan en medborgare när vi hade kampanjaktiviteter i Hultsfred som kom fram och berättade om bristerna i vårt län när det gäller hjälp mot smärta. En hjälp som hennes anhörige hade varit i behov av. Därför är jag glad att få samarbeta med övriga allianspartier och känna att vi har ett gemensamt mål att förbättra sjukvården för de som har störst behov.
