Bemötandet av en arbetslös
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hela tiden är man på jakt efter jobb. Varje dag besöks arbetsförmedlingens platsbank och andra möjligheter att skaffa försörjningsmöjlighet. Skickar in intresseanmälningar till de arbeten som finns inom området man har meriter till. Då händer det något konstigt med bemötandet av den arbetssökande. Man behöver ej höra av sig och det är också mycket vanligt att slarva bort pappren. Jag är väl medveten om att det är arbetsgivarna som väljer vilka de ska anställa. Men vilket svar man än får så är det välkommet. Det visar att man har respekt för den arbetssökande.
Det här bemötandet är kanske bara en förlängning av politikernas skällsord av de arbetslösa. Många gånger häpnar man över både privata och statliga ledares höga löner och förmånliga avtal. Det jag förvånas mest över att det tycks vara lagligt att förhandla till sig dessa mångmiljonsavtal. Jovisst, det sägs ju att de har ett så enormt ansvar men när de ställs till svars för sina fadäser rår inte ens svensk lag på dem.
Där jag som arbetslös måste ha alla intyg och underskrifter för att få ut min a-kasseersättning, vilken är betydligt blygsammare (vilket den också ska vara), undrar jag om vi alla är lika inför lagen? När vissa herrar och damer kan bolla med miljoner och miljarder utan behöva förklara sig om dessa slantar försvinner ner i ett svart hål. Ett flertal gånger har de utfrågats i media. Svaret blir då ett hånleende och att de har gjort bra ifrån sig.
Jag vill inte skriva ut benämningen på dessa människor här men de anser sig oövervinnliga och de tycks få vara det också.
Jag hörde en intervju på radion med en av den borgerliga alliansens partiledare för de vill ju sänka ersättningen för de arbetslösa. Han basunerade ut att många undvek att söka arbete för att a-kassan var ju så bra att den ansågs som ett jobb. De var en käck människosyn. Troligtvis kan han till hösten skaffa alla arbetssökande jobb så att vi slipper glida omkring i a-kassans gräddfil.
En i a-kassans gräddfil