Besök hos Zarah Leander
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så en dag kom order att vi skulle åka för att provskjuta några vapen. Inte till det vanliga skjutfältet, Prästtomta, utan till en plats ute vid kusten. Med vår fänrik i spetsen cyklade vi iväg för att så småningom komma fram till Lönö. Vår kapten åkte med en avdelning från trosskompaniet, kockar, kockvagn och tält för dem och oss.
Kaptenen, som kände Zarah sedan förr och vår fänrik bodde hos Zarah. Så skedde provskjutningen mot mål på några mindre holmar tillhörande Lönö. En dag serverades ärtsoppa. Då var Zarah, hennes dotter och ytterligare två damer som bodde på Lönö inbjudna som gäster. Stämningen var mycket god.
Dagen efter var vi alla inbjudna till Zarah på kaffe. Utanför huvudbyggnaden var ett långbord dukat med stora fat med wienerbröd. Inomhus var det någon som spelade ett flertal grammofoninspelningar av Zarah, som genom ledningar ut till högtalare i träden ute hos oss. Det var en god underhållning. Under tiden kunde Zarah vara en god värdinna med hjälp av de övriga damerna. Hon berättade att de alla hade hjälpts åt med baket för att få fram tillräckligt antal.
Nästa dag stod det att läsa i Dagens Nyheter att svensk militär provskjuter vapen på Lönö hos Zarah Leander. Inte bra - Zarah ansågs vara nazistvänlig trots hennes försäkran att så inte var fallet.
För oss värnpliktiga hade det varit en övning under gemytliga former.