Borde ha haft hårdare nypor i förhandlingar med Electrolux
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När det gäller utflyttning av företag till låglöneländer är detta ett problem för flera länder i Europa, ett problem som även borde bekymra moderaterna. Det är mycket som kan diskuteras i den styrande kommunledningens utmålning av kommunens framtid. Mest märkligt är nog frånvaron av politiskt aktiva kvinnor i den borgerliga kommunledningen.
Som vanligt ger kommunalrådet Harald Hjalmarsson olika versioner om sina synpunkter och sitt agerande i Electroluxaffären. Inget svar ges om oppositionen blivit informerad och delaktig i försäljningen av Electroluxfabriken. Liksom försäljningen av Tuvan är det märkliga turer i den kommunala hanteringen. För det första är det en av kommunalrådets partibröder (tidigare aktiv kommunpolitiker) som fått köpa Electroluxfabrikens fastighet för en krona. För det andra finns det lokala aktörer inom branschen, som också borde varit aktuella. Som jämförelse kan nämnas att Paragon såldes för omkring 6 miljoner, vilket ansågs billigt. Är det ena kapitalet mer värt än andra i kommunen?
Kommunledningens mål är ju "öppenhet och delaktighet", vilket kan ifrågasättas om det gäller rent generellt.
Jag instämmer i Hjalmarssons påstående att "inte något ont, som också inte har något gott med sig". Det goda förbehållet lobbyister och vissa företagare i vår kommun.Svar:
Till kommunalrådets och den nya majoritetens alla fel erinrar sig nu Yngve Råberg ytterligare några, försäljningen av Tuvan samt andelen kvinnor i ledningen. Den fortsatta uppräkningen av fel bekräftar bara bilden av att det för honom inte är handlingen som räknas, utan partibeteckningen på den som utför den.
Huvudfrågan är dock försäljningen av Electrolux fastighet och hur oppositionen blivit informerad. Fakta är att det är Electrolux som sålt till ett lågt pris, inte kommunen. Vi tycker det är positivt att Electrolux tar ett ansvar och på detta sätt underlättar etableringen av nya verksamheter i lokalerna. Att från kommunens sida rekommendera privata och lokala entreprenörer som ser en möjlighet att skapa arbetstillfällen som köpare var ett lätt beslut.
Inte heller Paragon såldes av kommunen, utan av de irländska ägarna. Jag har ingen uppfattning om prisnivån. Priset var antagligen marknadsmässigt då, men det torde vara en ofarlig gissning att Electrolux besked inte höjt värdet på industrifastigheter i vår kommun.
Så till den centrala frågan: hur var oppositionen informerad? Opposition, ja det måste väl vara det socialdemokratiska parti som han sedan flera decennier tillhör? Så frågan lyder egentligen - "hur mycket visste mitt parti?"
Ingen i mitt parti skulle under det socialdemokratiska styret kommit på tanken att skriva till Anita Boman för att få veta vad moderaternas ledning fått för information i olika kommunala frågor. Istället skulle hon eller han ta upp frågan på vårt nästa partimöte eller, om det var angeläget, lyfta på luren och ringa. Genom att istället två gånger offentligt fråga mig ger Yngve Råberg väljarna i Västervik en intressant interiör inifrån sitt eget parti och hur stor "öppenhet och delaktighet" som verkar finnas där. Rådet måste bli, lyft på luren och ring Anita om du vill veta hur det går till i ditt parti!