Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Jan R Andersson (M) i Västerviks-Tidningen den 20 januari. "Äntligen" skriver den moderate riksdagsledamoten Jan R Andersson om den tredje skattesänkningen. Sedan räknar ledamoten en rad orter i kommunen och länet och visar med några tveksamma räkneexempel om hur mycket mindre skatt några yrkesgrupper ska få. Det ledamoten väljer att hålla tyst om är den skattechock som de hundratals i kommunen och länet kommer att drabbas av när de blir arbetslösa eftersom de inte kommer ha förmånen att omfattas av de senaste årens skattesänkningar. Det är inte nog med att den moderatstyrda regeringen försämrat arbetslöshetsförsäkringen, riksdagens borgerliga ledamöter har konsekvent vägrat att höja taket i a-kassan så att de som drabbas av arbetslöshet verkligen kan få ut 80% av sin lön. Ledamoten väljer också att hålla tyst om att den borgerliga regeringen rivit ner och monterat ner 70% av vuxenutbildningen, den utbildning som ska vara ett stöd och en hjälp för de som blivit arbetslösa för att kunna utveckla sig och skola om sig för att komma vidare och hitta nytt jobb väljer borgerligheten bort. Jan R Andersson väljer även att hålla tyst om de 500 000 tusen som lämnat arbetslöshetsförsäkringen på grund av den lekstuga och de experiment med avgifter som ministrarna Borg och Littorin haft med denna gemensamma försäkring. Anders Borg erkände detta misstag för ett tag sedan i Sveriges television. Moderaterna pratar mer än gärna om utanförskapet, men det vore mer intressant att höra om det "ovanförskap" som den borgerliga regeringen håller på att skapa genom sina skattechocker för stora grupper i samhället.