De sålde vår fina fabrik för en spottstyver
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En av de tidigare cheferna på Västerviksfabriken, Ola Carlsson, har av sin chef Hans Stråberg beordrats till Västervik för att sälja vår fina fabrik för den symboliska summan av 2 kronor. Hans Stråbergs arbetsgivare Investor måste förr eller senare inse vilken penningförstöring som genomförts här i Västervik, för att bli av med en lönsam fabrik i Västervik och landet Sverige. Vår stadsledning tittar bara på och hänvisar till så kallad strukturomvandling.
Annat lät det när en hel bilfabrik, Saab, skulle läggas ner, då fanns det hur mycket pengar som helst.
Under 2002 /03 gjordes en investering på runt 40 miljoner i en klimatanläggning vilket gjorde att arbetsmiljön både i fabriken och kontorslokalerna blev mycket bra. Det beräknades att flytten till Ungern skulle kosta cirka 350 miljoner. Vidare 72 miljoner till den uppsagda personalen för att skaffa fram nya arbeten. Västerviks kommun fick 20 miljoner för "att hålla tyst".
Vi som personal fick i slutskedet skrota användbart material för 56 miljoner kronor. Till detta kommer maskiner och verktyg som inte flyttades till Ungern.
Vidare det material som såldes till personal och andra firmor och där pengarna gick till välgörande ändamål.
Tillsammans värderas dessa herrar som ser så nöjda ut i VT att ha lyckats göra av med omkring 550 miljoner kronor och gjort cirka 1000 personer arbetslösa. Att de kan se så nöjda ut beror väl på att "de sitter säkert i sadeln", de är Investors "springpojkar".
Inget negativt till dessa Västervikare, som gjort "årets affär" här i Västervik, men de som redan är rika skall bli ännu rikare. Hoppas att de tar ut hyra därefter så att nya arbetstillfällen kan skapas och fabriken återigen fylls med personal.
Det vi kan hoppas på att flyttlassen till så kallade låglöneländer stoppas från ledande håll, det vill säga vår regering, som för närvarande tycka vara väldigt svag.
Bakgrunden är följande, när vi första gången skulle rösta om att gå med i E,. då var Hans Stråberg platschef och vår dåvarande statsminister Ingvar Karlsson var inbjuden till oss på Electroluxfabriken för att "tala förstånd" med oss på golvet.
Påbudet var följande. Ett nej till EU betydde att vår och alla andra fabriker i vårt land skulle flytta till låglöneländer. Det var närmare ett hot genom att dåvarande chefen Hans Stråberg, vid stormötet då fabriken stod stilla ett flertal timmar, ansåg att vi på golvet skulle vara tvungna att se oss om andra arbeten, medan han själv alltid skulle kunna välja arbeten.
Vi vet hur det gick, vi svarade ja och jobben togs ifrån oss ändå. Det är klart att har man som Hans Stråberg cirka 14 miljoner i årsbonus plus direktörslön kan man uttala sig på detta sättet.
Vad händer när lönerna och de sociala rättigheterna i låglöneländerna börjar gå om lilla Sverige? Det kan gå fortare än vad kapitalet i Sverige kan förutspå. Vi ser vad som händer med den svenska kronan.
Det är ganska klart att när vi i Sverige inte har någon industri med bra export och måste importera allt, även om det är billigt, har vi till slut inte råd med detta även om det är billigt. Vi kan i framtiden troligen inte låna oss till välfärd med hög arbetslöshet. De 550 miljoner kronor som dessa herrar i VT den 2 juli "förskingrat" för AB Sverige skulle i stället ha inbringat nästan dubbelt så mycket inkomst i expor intäkter till oss. Det går till och med att räkna ut med sjuårig folkskola.