Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I en insändare i VT 3/6 ondgör sig internen Stefan Johansson över de hemska förhållanden som han tycker råder på Västerviksanstalten. Inte nog med att beslutsvägarna är långa och krångliga och personalen är elak, Johansson skuldbelägger även oss ’’Svenssons’’ för att ha hetsat fram hårdare tag i kriminalvården. Vem ser till de mänskliga rättigheterna inne på anstalten, frågar sig Johansson? Detta är frågor som Johansson borde ha tagit under idogt funderande innan han hamnade i fängelse. Att sitta i fängelse ska inte jämställas med hotellvistelse, utan det finns skäl till att man hålls isolerad från omvärlden. Det finns ett gammalt ordstäv som Johansson borde ha funderat över innan han hamnade på anstalt, ’som man bäddar får man ligga’. Hade Johansson skött sig hade inte våra skattepengar gått åt att fängsla sådana som honom, utan vi kunde satsat dom på våra barn och gamla.
