Det krävs ökad förståelse
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I det "nya" Sverige finns det mängder av olika kulturer (detta är ett faktum som alla inbitna svenskar är tvingade att inse förr eller senare) som kommer att tvingas leva sida vid sida. För att detta ska lyckas krävs det att vi skaffar oss en ökad förståelse och acceptans gentemot andra kulturer. Med andra ord måste vi sluta leta efter det negativa och se till de positiva företeelserna i varje kultur, vilket gäller alla nio miljoner svenska medborgare.
Om vi kan skapa en ökad acceptans kan det i framtiden vara så att vi börjar assimilera de delar av andra kulturer som vi finner trevliga; detta skulle med tiden luckra upp gränserna mellan de olika kulturerna och göra dem omöjliga att åtskilja. Jag efterfrågar detta därför att jag önskar att Sverige kunde vara just en modern demokrati där alla kulturer i accepterade, vilket i min mening bör känneteckna just en sådan.
Angående det ordval som Möller använder i början av stycke tre försöker använda muslimernas perspektiv och kallar västerlänningarna för "otrogna hundar" visar på en motvilja och oförståelse gentemot islam. Jag känner personligen flera muslimer och, tro det om du vill Åke Möller, ingen av dem har horn och kluven tunga. Aldrig har någon av dem kallat mig "otrogen hund" eller ens uttalat sig nedlåtande om min kultur. Men det är antagligen inte Möllers fel att han har fått den bild av muslimer som han har, han har snarare bara tagit till sig den snedvridna bild som förmedlas av massmedia.
Den bild som massmedia väljer att framställa islam i består av förvridna, brinnande bilvrak och religiösa fanatiker. De fanatiker, en otroligt liten minoritet, och deras verk som dagligen framträder i media har skapat en felaktig bild av islam som en terrorreligion. Denna bild har dessutom en sorgligt stark inverkan på västerlänningars bild av en typisk muslim.
Jag är själv inte troende, men jag reagerar ändå på Möllers åsikt om att frågan om halalslakt inte skyddas av religionsfriheten med argumentet att det hotar den svenska kulturen. Detta är ett uttalande som mer skadar Möller personligen, då han framstår som en sur nationalist, än islam. Men återigen är jag relativt säker på att Åke Möller är ett offer för de vindar av intolerans som blåser i samhället och att det inte är en av hans hjärtas åsikter att muslimernas kultur är "rappakalja".
För övrigt bör vi svenskar fundera på ett inslag i vår kultur där vi varje sommar dansar runt en enorm fallos och där många dricker sig redlöst fulla innan vi kritiserar andra kulturer och dess traditioner.