Döp om kommunen till häradsnamnet Tjust

Döp om Västerviks kommun till Tjust tycker insändarskribenten.Foto: Ellen Kindstrand

Döp om Västerviks kommun till Tjust tycker insändarskribenten.Foto: Ellen Kindstrand

Foto: Ellen Kindstrand

Västervik2008-05-02 00:06
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad sägs om att ge hela Sverige namnet Stockholm för att effektivisera marknadsföringen världen över? Nja, skåningar, smålänningar, gutar, närkingar, dalkullor, jämtar och norrbottningar skulle nog inte så lättvindigt ge upp sin provinsidentitet.Men faktum är att det var precis så det gick till när våra nuvarande kommuner bildades för omkring 35 år sedan. När bygderna då slogs samman fick de nya enheterna i de allra flesta fall namn efter sin "huvudstad".Tidigare hade alla kommuner namn som var representativa för hela territoriet. Men i samband med kommunindelningsreformerna blev namngivningsproblematiken ett faktum.Av våra nu 290 kommuner har endast 35 namn som inte sammanfaller med centralortens. Men några av dessa bottnar ändå inte i hela kommunområdet, till exempel när en annan tätort fått ge namn eller kommunen kallas vid ett sockennamn som bara täcker en del av kommunen.Sedan tidig medeltid har Sverige varit indelat i tre nivåer, i landskap, härader och socknar. Landskapen övergavs officiellt redan på 1600-talet men dominerar alltjämt svenskarnas regionala identitet. Socknarna dröjde kvar längst i rikets indelningar, i form av församlingar som kyrkliga kommuner fram till åtskillnaden mellan kyrka och stat vid millennieskiftet. Häraderna förpassades från indelningskartan definitivt 1971, då tingsrättsreformen avskaffade häradsrätterna och fullbordade domsagornas anpassning till de borgerliga kommunerna.Genom kommunreformen 1971 nådde kommunindelningen en finmaskighet i paritet med just häraderna. Det hade då varit naturligt att vid namngivningen av de nya storkommunerna ta fasta på häradsnamnen, men historielöshet och centralortstänkande gav tätorterna favören.I floran av nutida kommunnamn finns emellertid några föredömliga undantag och en mindre del av Sveriges kommuner har förblivit oförändrat indelade sedan sockentiden. Andra har återfått samma omfattning som en tidigare socken. Också för de flesta återstående kommuner finns lösningar, som kan ge en benämning som är representativ för hela kommunens område och dessutom rädda en betydande skatt av gamla bebyggelsenamn undan förgängelsen. Möjligheten för kommunerna att byta namn har just öppnats genom att Malung efter regeringens beslut blivit Malung-Sälens kommun. Därmed blev denna också först ut med ett dubbelnamn bildat av två geografiska namn inom kommunen.Några namn på gamla folkland skulle kunna komma till användning som exempelvis Sydvedbo (Eksjö), Västra Möre (Nybro), Östra Möre (Kalmar), Aspeland (Hultsfred) och Tjust (Västervik). De allra flesta bebyggelsenamn som kan passa för en kommun finns ändå bland häraderna som exempelvis Sevede (Vimmerby) och Södra Stranda (Mönsterås). I några fall söker sig namngivningen med bättre framgång till naturnamn, såsom Högland (Nässjö).När historiska namnetiketter skall klistras på moderna konstruktioner, blir en del förslag mer konstlade än andra. Exempelvis har kanske Stranda-Tunalän (Oskarshamn), som troget sökt sin förankring i häraderna krets, sämre utsikter att falla befolkningen i smaken. Några naturnamn, som i och för sig skulle råda bot på geografiska slagsida, är måhända för djärva, såsom Möckeln (Älmhult).Vilket territoriellt namn som bäst svarar mot kommunmedlemmarnas identitetskänsla kan dessa naturligtvis endast själva avgöra. Med den utgångspunkten får förslagen från det historisk-geografiska skafferiet värderas.
Läs mer om