Driver politik efter nationalekonomisk teori
Teoribok. Finansminister Anders Borg fattar ofta sina beslut efter en nationalekonomisk teoribok, menar Nils Ronquist. Foto: Henrik Montgomery
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ett exempel är börshandel. En grupp människor anser att en aktie har nått sitt maximum och säljer medan en grupp anser att samma aktie är värd att satsa på. Detta trots att de båda grupperna bör eller skall ha samma information har de tydligen kommit fram till motsatta slutsatser.
Vår finansminister Anders Borg fattar ofta sina beslut efter en nationalekonomisk teoribok. När han sänker ersättningsnivåerna för arbetslösa räknar han med att de arbetslösa kommer att söka arbete och att arbete finns. Skattelindring för dem som arbetar är en annan variant för att få ut människor i arbete. Jämvikten för arbete och arbetslöshet rubbas. Detta helt enligt nationalekonomins jämviktsvillkor. Det skall vara lönsamt att arbeta och penningmässigt skall skillnaden mellan arbete och arbetslöshet vara så stor som möjligt.
Fler exempel skulle kunna ges på Anders Borgs tilltro till nationalekonomin som politiskt styrmedel.
Låt nationalekonomiska teoretiker försöka med jämviktsvillkor och rationella människor studera olika samhällsekonomiska händelser, men låt inte nationalekonomins teorier styra den politiska verkligheten, där det finns det människor med olika värderingar, uppfattningar och handlar ofta irrationellt.
Jag saknar de olika politiska partiernas ideologier. Det är där debatten skall ligga för att få sting i TV-sända partiledardebatter.
En intressant bok att läsa i detta sammanhang är den amerikanske nationalekonomen Paul Krugmans bok "Valser om välfärden - idéentreprenörernas farliga förenklingar om den ekonomiska politiken".
Nils Ronquist