Dubbelmoral och gruppegoism
Foto: CLAUS GERTSEN/SCANPIX Det omstridda skolbygget i Vaxholm som försatts i blockad av Byggnads på grund av att det lettiska företaget Laval un Partneris inte betalar löner enligt svenska avtal.
Foto:
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Anledning till den socialdemokratiska rädslan för proletärer i andra länder är förståelig. De lettiska arbetarnas tid värderas betydligt lägre än för de svenska, dvs de får mindre betalt för arbetad timme. Dessutom har de enligt insändaren sämre arbetsförhållanden än svenska arbetare. Det är inte bra. Socialdemokraterna vill skydda oss mot fattigare från andra länder och bevara våra privilegier. I vårt fall är privilegierna att varje arbetad timme är värd mycket i form av materiell konsumtion. Vårt ekologiska fotavtryck är stort, dvs vi förbrukar betydligt mer än en genomsnittsvärldsmedborgare kan göra om resurserna ska räcka till alla. Vi svenskar tillhör en övre medelklass då det gäller hur vi förbrukar naturresurser.
De kambodjanska textilarbetarna, som syr till oss svenska konsumenter, har många gångar helt undermåliga arbetsvillkor. De har ohälsosamma arbetsmiljöer och periodvis har man arbetstider på 16 till 20 timmar per dygn inför högsäsong till exempel vår julhandel. Fackligt arbete är svårt eller förbjudet att bedriva. Inga sjukförmåner finns, tvärtom har jag från ett ögonvittne fått höra om att man på vissa ställen har ett avdrag på 5 dollar av månadslönens 45 dollar om man är sjuk en enda dag.
Man har hos dessa våra ?osynliga? arbetare en underkonsumtion som gör dem sjuka. Ett gäng arbetskamrater eller en familj kan tvingas bo på tio-tolv kvadratmeter med öppen eld till värme och matlagning. Måltiderna ger inte den näring som krävs för att behålla hälsan. Orsaken är inte brist på mat. Orsaken är att vi ska kunna handla billigt i Sverige och att företagen därför pressar ner de anställdas köpkraft och konsumtionsutrymme i dessa länder under rimliga nivåer.
Som miljöpartist anser jag att det är skandal att vi i Sverige ska missbruka andra människors tid och hälsa för att öka vår egen konsumtion! Är det rätt att två människor som båda arbetar för att förse samma svenska konsumenter med någon form av produkter ska ha så orimligt olika kompensation för den tid man lägger ner på detta arbete. Den svenske byggnadsarbetarens arbetstid ger rätt till bil, semesterflygresor, stora bostadsytor, 5 hektars ekologiskt fotavtryck, försäkringsskydd och en enorm konsumtion i övrigt, samtidigt som den kambodjanska kvinna som ger oss minst lika mycket av sin tid inte har rätt till livsmedel som ger oss hälsa, sjukvård eller en egen bostad?
Nej, ska vi hindra lettiska arbetare från att tjäna pengar i Sverige, bör vi svenskar i konsekvensens namn avstå från att utnyttja människors svårigheter att arbeta för sina rättigheter via fackföreningar i tredje världens textilfabriker. Även om vi inte ska återupprätta textilindustrin i Sverige, så kan vi åtminstone kräva rimliga löner åt våra pigor i andra länder.
Vi behöver nya synsätt på värdet av vår egen och andras tid. Vi behöver se till att göra vårt eget arbetsliv meningsfullt. Vår välfärd måste vi själva skapa utan att missbruka andra människors kraft och tid. Vi måste stödja andra människors rättighet att tillfredsställa sina grundläggande behov av materiell och intellektuell välfärd.