Ej kreditvärdig
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den ena räntan är lägre än den andra och alla försöker fånga dig, du som antingen sitter på pottan med dyra kortkrediter eller enbart har lust att göra nåt roligt för lånade pengar, men det finns ett men!
Ingen vill låna dig pengar, även för att lösa extremt dyra krediter med mindre att du har en fast anställning.
Jag hade oturen för ungefär 25 år sedan att vara arbetslös en kortare period och sökte om ett kontokort hos en stor butikskedja. Fick nobben på grund av arbetslösheten, men blev så förbannad att jag via media ifrågasatte om "man automatisk var en dålig betalare - enbart på grund av arbetslöshet". Hade man skött sina åtaganden och var "prickfri" ansåg jag inte att någon hade rätt att neka dig en kredit på grund av din tillfälliga "arbetssituation".
Resultatet var att jag fick mitt kontokort, men använde det aldrig i ren ilska.
Nu har jag tyvärr hamnar där igen.
Om banker och låneinstitutioner i dag inte har upptäckt eller insett att en fast anställning inte är mera värd än det papper det är skrivit på, är det mer än bedrövligt. Du kan ha en fast anställning i en månad, sen går företaget plötsligt dåligt och vad händer - jo, sist in först ut!
I dag är din a-kassa, sjukpension, aktivitetsstöd eller vad du har för inkomst en lika "fast inkomst" som vilket som helst annan.
Om man inte kan se till den enskildes ekonomi, inkomst och skötsamhet framför den "fasta anställning" anser jag att våra låneinstitutioner inte hänger med i tiden. Kanske vi, som är drabbade av oturen mer än andra behöver röja upp i vår dyra skulder för att kunna betala för oss.
Jag, som i dag mottar aktivitetsstöd och är under utbildning för att framöver kunna utvidga mina möjligheter till ett bra jobb, anses inte som kreditvärdig, trots alla mina skötsamma år.
Om inte detta är ett mer än föråldrat syn på hur samhället ser ut i dag, ja, då kan man ju börja fundera på om det är svensk medborgare man bör vara i framtiden?