En liten saga om en varg
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var en gång en massa människor som bodde landet Zernia. Alla levde ett lugnt och fridfullt liv, utom ibland när den stora stygga vargen dök upp för då var det alltid någon som blev föda åt den stora stygga vargen. En liten rund pojke var en av dem som just blivit av med sin far och det var naturligtvis den stora stygga vargen som varit framme igen. Vargen kom inte så ofta och det var egentligen inte många som blev vargens byte, men alla människorna var rädda hela tiden.
Nu kom de lille runde pojken på att han skulle försöka att göra något så att alla människorna inte skulle behöva vara rädda hela tiden. Nästa gång vargen kom till den lilla runda pojkens by så skyndade sig pojken att leta upp den stora stygga vargen. När pojken hittat honom undrade vargen: är inte du rädd för mej? Jo, det är jag, sade den lille runde pojken, och det är alla människor dit du kommer också. Men vad är det du vill frågade den stora stygga vargen? Jo jag tänkte så här, sa pojken. Om du skulle klä dig i människokläder när du vandrar omkring och söker byte, då skulle ingen vara rädd för dig för du skulle se ut som en människa. Dessutom skulle det bli mycket lättare för dej att fånga byten eftersom alla skulle tro att du är en vanlig människa.
Vargen tänkte mycket länge, men till slut kom han fram till att detta kanske var ett riktigt bra förslag. Sagt och gjort, den lille runde pojken skaffade kläder till vargen och nu såg vargen ut som en gammal gumma. Därefter kunde vargen vistas ute bland alla människorna utan att någon blev rädd. Han kunde ta sina byten precis när han ville, men det var aldrig någon som blev rädd för det var ju bara en gammal gumma och hon kunde ju inte vara farlig.
Till slut hade vargen ätit upp alla människorna utom den runde lille pojken och nu behövde den stora stygga vargen inte klä sig som en gammal gumma längre. När den lille runde pojken såg att vargen tagit bort kläderna så blev han mycket rädd. Han förstod nu att han hade gjort ett stort misstag när han givit det där rådet till den stora stygga vargen. Han hade inte ens tänk tanken till slut förrän den stora stygga vargen åt upp den lille runde pojken också.