En parasit måste utrotas
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hans sammansvurna passagerare nickar med och ser allvaret i parasitens existens. De är också beredda att bekämpa denna ohyra. Man riktigt hör ljudet av den vinande piskan från den despotiske kusken.
Det kan väl inte vara så att en viss grupp av människor i vårt demokratiska Sverige pekas ut som mindre värdiga för att de inte arbetar av olika orsaker? Usch, det för tankarna tillbaka i tiden...
Ett startskott till alla och envar att legitimt utse syndabockar i form av arbetslösa som ska straffas.
Det nya partiet för alla arbetare ur alla kategorier kanske först måste skapa ett förtroende för sin politik hos den arbetslöse. Det är inte bra att presentera sig genom att förnedra och stampa på dem som redan har en svår situation.
Det tillhör väl den nya regeringspolitiken att sänka den tillfälliga a-kasseförsäkringen och att höja fackföreningsavgiften så att den lilla trygghet man har kvar försvinner helt och hållet. De fackliga avgiften kommer att höjas från 300-400 kr/mån till 700-800 kr/mån. Ett smart drag av högern att den utsatte ska bli ännu ensammare och tvingas kuva sig under piskan.
Den så kallade alliansen pratade mycket under valrörelsen om att ingen skulle hamna i utanförskap, men det gällde väl ej de som söker arbete och inget får. Detta känns konstigt att efter att ha arbetat och betalat skatt i 34 års tid bli utsatt som en lat parasit. Naturligtvis söker jag arbete hela tiden men det har inte givit resultat.
Den mycket omdiskuterade a-kasseförsäkringen är baserad på förhandlingar där arbetstagaren bland annat under många år avstått från högre löner och för att man tillfälligt inte ska bli blottställd vid arbetslöshet. Denna försäkring är ej permanent utan försvinner när brukaren får arbete.
Den ställer också vissa kriterier på användaren och kan även dras in vid felaktigheter. Vilket är motsatt för många i chefsbefattningar och liknande jobb där de får med sig sin förhandlade bonus hur de än har skött sina uppdrag när de tillträder ett nytt arbete. Dessa herrar och damer räknas ej som parasiter i samhället utan är förebilder.
Kanske vill den nya regeringen underminera och förnedra oss arbetslösa för att vi ska utföra hushållsnära tjänster till svältlön i deras gedigna hem. Då kan de ju ha tid att kontrollera och utöva sin makt mot folket utan att behöva ha skit i hörnen.
Det är svårt att tänka sig att någon som är frisk och, märk väl, arbetsför inte ska kunna hålla rent i sitt hem när det finns så många bra hushållsapparater att tillgå. Satsa i stället dessa pengar där de behövs och inte hos de redan välbeställda.
Visst är det konstigt att man som barn lärt sig att inte sparka på den som redan ligger utan att istället vara behjälplig. Jag har även lärt mig att det är fult att inte göra rätt för sig.
Det förstnämnda är en inbyggd reflex som aldrig suddas bort och det sistnämnda knackar mig på axeln varje dag och påminner om den icke självvalda situation jag hamnat i.
Den despotiske kusken Fredrik med passagerare fortsätter sin färd i vild galopp genom Sverige i jakt på ohyran och svänger sin hårda piska som är inlindad i mjuk sammet för att inte skrämmas.
Men när man väl träffats av pisksnärten så svider det ordentligt.
Kan man hoppas på att liten tuva oftast stjälper stort lass?
En liten summering: svenska folket har valt i demokratisk anda och det är majoriteten som vinner och det har jag all respekt för. Men aldrig någonsin får jag respekt för den som försöker trampa på en annan persons människovärde.