Ett politiskt val läxa för livet
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag är oerhört besviken över valutgången, men samtidigt måste man respektera vår demokrati och därmed valutgången. Men det är svårt att tro att en majoritet av de röstande bor i Djursholm och har en förmögenhet på banken. Moderaterna blev det näst största partiet hos LO-medlemmarna, en skrämmande utveckling. Ett bevis på att den fackliga aktiviteten under valrörelsen var mycket låg, eller att budskapet var fel.
Många LO-medlemmar kanske tycker att vi i dag har en för bra välfärd. En del kanske anser att våra socialförsäkringar är på tok för generösa. Man har kanske den uppfattningen att direktörer har för låga löner. Man har möjligen uppfattningen att förmögenhetsskatten är för tung att bära för miljonärerna.
Naturligtvis anser de flesta av LO-medlemmarna att vi ska ha en bra välfärd och att man ska betala skatt efter bärkraft. Även om direktörernas löneutveckling inte är i paritet med arbetsinsatsen.
Till alla dem som eventuellt denna dag ångrar hur de lade sin röst i valet den 16 september säger jag följande: "Ni kommer att få en ny chans". Men i det här fallet är ångerveckan fyra år.
Att fullmäktigeledamöterna i Västervik som skulle vara i opposition efter detta val skulle tänka om angående vad som gäller särskilt boende för oss äldre och behövande och aktiva åtgärder för att minska arbetslösheten i kommunen, är inte tänkbart. Det är tydligen bättre att rösta med moderatgruppen.