Ett psykosocialt problem
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad socialen gjorde för honom var: Boendestöd som kom varje morgon och såg till att han kom upp ur sängen, in i duschen och iväg till ett arbetslöshetsprojekt (i detta fallet datorteket). Han fick även en kontaktperson som träffade honom i cirka fyra timmar per vecka. Det är av stor vikt att det blir en kontaktperson där personkemin stämmer väl.
Problemet är väldigt komplext och handlar inte om lathet. Jag förstår föräldrarnas frustration över situationen. Det är därför av största vikt att socialen engagerar sig i detta NU! Så tidigt som möjligt så att man inte bäddar för ytterligare och större problem i framtiden. Kanske det behövs lite krav också, att om han inte går upp på morgonen och kommer iväg till sysselsättning så blir det inga pengar. Det är viktigt att alla går på samma linje både från föräldrars sida samt från den sociala hjälp han kan tänkas få.
Varför inte ta bort datorn (alternativt stänga av bredband) på kvälls- och nattid? Ja, lite funderingar och tips från en som sett problemet på nära hand.