Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ännu en gång försöker den socialdemokratiske riksdagsledamoten från Västervik, Krister Örnfjäder, få det att framstå som om jag och centerledaren Maud Olofsson far med osanning när vi säger att socialdemokraterna i sitt oppositionsarbete är ansvarslösa i sin syn på landets ekonomi. Som avslutning på denna debattrunda vill jag ännu en gång påminna Krister Örnfjäder om de dyrköpta erfarenheterna från 90-talet.Som ett led i att sanera landets då usla ekonomi införde vi "utgiftstaket". Syftet var då som nu att ge trovärdighet till att svenska staten har sina inkomster och utgifter under kontroll. Utan förtroende i vår omvärld går det illa för oss. Utgiftstaket ska också se till att skapa en rejäl buffert i statens ekonomi, en buffert att ta till när tiderna blir sämre. För kommande budgetår, 2009, har riksdagen fastställt utgiftstaket till 997 miljarder kronor. Krister Örnfjäder och hans parti väljer istället att spendera mera pengar redan i sin skuggbudget och sätter då sitt "hemmasnickrade utgiftstak" till 1027 miljarder. Att låta utgifterna skena iväg som socialdemokraterna föreslår innebär att skatter måsta höjas. Vem mer än Lars Ohly och Krister Örnfjäder älskar högre skatter? Dålig kontroll på utgifterna var en av orsakerna till 90-talskrisen, bevara oss från en sådan lättsinnig ekonomisk politik.
