Fantastiska löften men vad är de värda?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Först ut var Göran Persson som lovade att E22:an skall rustas i hela sin sträckning. Det skulle kunna vara klart runt år 2014. Ulrika Messing hängde på strax efter och sa att det nog kan stämma det Persson sagt. I onsdags kom så Bo Ringholm och sa samma sak, denna gång på plats i länet, i Mönsterås. Så i fredags kom Per Nuder till Kalmar och svarar enligt en artikel i Östran/Nyheterna på frågan "Från Kalmarborna fick finansministern frågor som bland annat rörde E22 och pensioner. Men finansministern kunde inte lova dem något".
Av vilken orsak skall någon tro på socialdemokraternas löften?
I åtskilliga år har våra krav på nationellt engagemang i bland annat E22:an klingat ohörda
Det var Bo Ringholm, då finansminister, som så sent som 2004 tog de satsningar som då faktiskt fanns på E22 och flyttade till Trollhättepaketet.
Nu, tre veckor innan valet kommer s-märkta ministrar i en aldrig tidigare skådat ström och lovar runt.
Finansministern, han som i alla fall borde ha koll på statens finanser, lovar ingen någonting.
Kravet på att E22 i hela sin sträckning skall rustas upp står fast. Om de löften Persson & co sprider kring sig leder till leverans är det väldigt bra. Men jag tycker det luktar valfläsk lång väg.