Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För varje vecka som går blir läget allt värre på arbetsmarknaden. Den grupp som har svårast att ta sig in i arbetslivet är unga människor och i vår kommun handlar det om cirka 12% (700 st), vilket är den högsta siffran i länet. Många av dessa ungdomar riskerar att hamna i en utsatthet, där missbruk och andra sociala problem rycker allt närmare.I denna besvärliga situation måste alla goda krafter mobiliseras och samverkan är ett måste.Kultur- och fritidsnämnden har utomordentliga nätverk inom föreningsliv och folkbildning. Dessutom har vi en unik resurs i våra fritidsgårdar. Tidigare har socialnämnd, barn- och utbildningsnämnd och vår nämnd gått ihop kring gemensamma projekt med stor framgång.Redan i december förra året tog Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i kultur- och fritidsnämnden upp frågan om insatser för gruppen unga vuxna till diskussion. I stundande spartider tror vi inte på en nerdragning av fritidsgårdar utan vill istället föra en dialog med personalen. Det handlar om insatser för att angripa problemet med bristen på sysselsättning bland ungdomar. Vid vårt möte i förra veckan behandlades ärendet och vi presenterade våra förslag, som såg ut så här:a) Att kontakter snarast tas med social- och barn- och utbildningsnämnd kring gemensamma projekt med syftet att stödja utsatta ungdomar i kommunen.b) Att undersöka fritidsgårdarnas möjligheter till ytterligare engagemang när det gäller unga vuxna utan sysselsättning.Till vår stora förvåning ville inte ordförande Hans Ellervik (VDM) ställa sig bakom förslagen. Det tog inte många minuter innan han sett till att dessa blivit nedröstade. Som skäl angavs att ärendet inte kunde tas upp utan föregående beredning. Detta är helt felaktigt! De två förslagen fanns det inga hinder att besluta om. Till saken hör också att den borgerliga majoriteten med Ellervik i spetsen inte hade några som helst egna förslag att presentera. Ingen diskussion togs upp. Tystnaden var total!I den besvärliga situation, som vi nu har i vår kommun, kunde våra initiativ ha varit värda att undersöka. Då får inte irritationen från Ellervik över att oppositionen är aktiv och tar fram förslag lägga hinder i vägen för konstruktiva politiska lösningar. Det är mycket, mycket bråttom att hitta nya möjligheter att hjälpa utsatta ungdomar i hela Västerviks kommun!
