Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I vanliga fall brukar ju tilltron till marknadens förmåga att fixa våra samhällsproblem vara nära nog obegränsad. Gäller det att höja skolornas kvalitet, förkorta våra vårdköer, på bästa sätt förvalta våra pensionspengar eller öka tillgången på bostäder, så nog är det den fria marknaden som ska kunna ordna detta.Men nu när det förefaller vara kaotiskt på "den finansiella marknaden", speciellt i USA, vänder sig den kära marknaden till farbror Staten och anhåller om åtskilliga miljarder dollar.Även om det är marknaden som har orsakat krisen är det ingen som begär eller fordrar att marknaden också ska lösa den. Att banker lånar ut stora belopp till människor utan några som helst tillgångar, kan för sunda förnuftet synas underligt. Men det anses tydligen för högsta klokskap bland bankdirektörer och berättigar till hög lön, stora bonusar och "fallskärmar". Samtidigt som krisen innebär att många fattiga amerikaner får lämna sina hus och hem, som de så skrupelfritt lockats att köpa.I krisens spår börjar man här och var att tala om orsakerna. Någon gång har ordet ansvar nämnts. En initierad gissning är dock, att någon ansvarig ej går att finna. Utan att det hela bara "råkade bli så" och dylika kriser är något som vi får lära oss leva med. Är det globalisering så är det. Och är det avreglerat så är det.Kanske är det frågan om ett nytt stadium i kapitalismens utveckling?
