INSÄNDARE: Flexibel pensionsålder

Ett allvarligt missförstånd har spritts när det gäller Kristdemokraternas förslag om pensionsålder. Förslaget handlar om valfri pensionsålder mellan 61 och 72 år, inte alls att tvinga människor att jobba till 72 års ålder.Tänk så många pigga pensionärer det finns, som tycker att livet känns tomt när man lämnat arbetslivet. Och tänk så mycket kompetens som kommer att försvinna från företag och myndigheter, när alla fyrtiotalister försvinner ur produktionen om några år. Betänkt också alla kompetenta arbetstagare som känner att åren tar ut sin rätt när man passerat sextio. Ur alla dessa perspektiv ligger Kristdemokraternas förslag om flexibel pensionsålder som handen i handsken. Den som fortfarande är pigg på livet och full av arbetslust ska kunna fortsätta jobba till 72 på valfri tjänstgöringsgrad, jämfört med 67 år idag. Vederbörande kan på så sätt bidra till kunskapsöverföring till nyanställda medarbetare, som får en erfaren mentor, istället för att företagen förlorar massor av kunniga medarbetare inom loppet av några få år. Den som börjar känna sig trött och sliten kan enligt förslaget trappa ned redan från 61 års ålder och kanske orka hålla i några år till. Jag har svårt att förstå hur detta ypperliga förslag från Kristdemokraterna och äldreminister Maria Larsson har kunnat misstolkas till att alla skulle tvingas jobba till 72. Tvärtom ökar varje individs möjlighet att välja pensionsålder utifrån sina egna önskemål och förutsättningar, samtidigt som man minskar risken för ett förödande kompetenstapp i samhället. Dagens unga arbetssökande är ofta teoretiskt mycket väl meriterade, men det tar tid att bygga upp förtrogenhetskunskap. En reform som den som Kristdemokraterna föreslår skulle ge längre tid för överlappning och ge nyanställda medarbetare tid att växa in i yrket, samtidigt som varje persons frihet att välja skulle öka.

Insändare: Flexibel pensionsålder - inte tvångsarbete