Fördomar om Ellen Key
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I onsdagens VT under ?Ordet fritt? fanns en insändare som vädrar en hel del fördomar om Ellen Key. Författaren ?Förundrad? knyter samhällsdebattören med mera Ellen Key till händelser och uppgifter som inte hör samman med henne. Visserligen tillhörde Ellen Key (1849-1926) vid förra sekelskiftet som många andra samtida intellektuella de som hyllade en eugenisk inställning till människan och samhället, det vill säga idén om att förbättra människan genom biologisk förädling. Utvecklingen av samhället skulle således härigenom kunna påverkas på ett positivt sätt. Man trodde bland annat att förvärvade egenskaper skulle kunna ärvas, något som dagens vetenskap avfärdar.
Men att som ?Förundrad? gör knyta Ellen Key till de aktiviteter som genomfördes av professor Herman Lundborg i Uppsala och hans efterföljare är synnerligen missvisande. Den nidbild han ger av Ellen Key har inget med henens person och idéer att göra utan är enbart avsedda att förringa hennes stora insatser för utvecklingen av vårt samhälle, såväl här i Sverige som än mer utomlands, inte minst ifråga om barnens och kvinnornas ställning och rättigheter.
För att ge läsarna en bild av en samhällsdebatt som än i dag engagerar mången görs i det följande en kort bakgrundsteckning.
Den eugeniska rörelsen var stark efter ärftlighetslagarnas återupptäckt i början av 1900-talet och 1921, fem år innan Ellen Key avled, inrättades med stark politisk uppslutning ett statligt rasbiologiskt institut i Uppsala med professor Herman Lundborg (1868-1943) som chef. Lundborg gjorde undersökningar av värnplitiga och samer och utgav flera böcker, bland andra den då mycket uppskattade boken ?Rasbiologi och rashygien? (1914). De tankar som Lundborg hävdade om rashygien togs upp av inte bara av Tyskland utan även Sverige och USA.
Lundborg blev för sina rasteorier mycket uppskattad i det nazistiska Tyskland. Man integrerade där eugeniken med rasbiologiska idéer som legitimerade att staten steriliserade och mördade sinnessjuka, homosexuella, zigenare, judar, slaver och andra förment asociala element.
Lundberg utsågs till hedersdoktor i Heidelberg 1936, det vill säga tio år efter Ellen Keys död. Det rasbiologiska institutet upphörde året före, nämligen 1935.
I Sverige var det främst dåvarande bondeförbundet som offentligt anslöt sig till den positiva eugeniken i sitt partiprogram 1933 samt Alva och Gunnar Myrdal i deras bok ?Kris i befolkningsfrågan?. Den internationellt sett mycket stränga svenska steriliseringslagen, som i dag inte finns kvar, var ett resultat av eugeniska överväganden och tillkom 1941. I dagens samhälle finns liknande eugeniska tankar kvar vid i samband med den internationella diskussionen om rätten till aborter i samband med fosterdiagnoser.
Det är mycket viktigt att sådana illvilliga påståenden som insändaren hävdar inte får stå motsagda. Den i mångas ögon fortfarande kontroversiella Ellen Key är inte helt invändningsfri i sina uppfattningar om äktenskap, kvinnopsykologi, religion med mera men hennes offentliga engagemang i frågor som rör yttranderätt och tryckfrihet samt om skolan är i dag högt aktuella, det vittnar det stora intresset för hennes tankar i bland annat Tyskland och Japan.
Ellen Key är i internationella sammanhang starkt förknippat med FN:s barnkonvention. Hon var nämligen den första som för drygt 100 år sedan i skrift hävdade barnets rätt i samhället. Det finns därför all anledning att även hennes hembygd visar henne sin aktning genom att ha givit en skola hennes namn och att hennes grav på gamla griftegården, som besökas av många från såväl Sverige som bland annat Tyskland, vårdas på ett föredömligt sätt.
Personen bakom signaturen ?Förundrad? och övriga som är intresserade av att möta de dagsaktuella tankar som Ellen Key stod för och diskutera dem är slutligen välkomna till de i VT annonserade Ellen Keyfrukostarna liksom föredragen om hennes person och människorna kring henne som anordnas i Västervik.