Gruppboende och seniorboende
Tomas Kronståhl.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Utvecklingen när det gäller boende i så kallat särskilt boende har sedan början av åttiotalet varit minskande i antal. Inte minst på grund av utvecklingen som varit när det gäller hemtjänst med trygghetslarm med mera. Det vi i dag kan konstatera är efter samtal med många äldre är ett växande behov/önskemål av så kallat seniorboende. Detta är ett frivilligt boende som kan ses som ett mellansteg innan man har behov av ett särskilt boende. I det boendet ska det finnas någon form av gemensamhetslokal där man kan ha dagverksamhet och annat, men även möjlighet till gemensamma kvällsaktiviteter, matlagning, tv med mera.
Vi socialdemokrater vill på olika sätt arbeta och verka för att den här typen av boende ökar och att även statsmakterna tar sitt ansvar och stimulerar till en sådan utveckling. Man kan vidare konstatera att gruppen äldre friska är ökande vilket även det ställer krav på att säkerställa framtida mötesplatser och aktivitetshus där den gruppen kan utöva olika former av intressen gemensamt.
Jag vill avslutningsvis bara konstatera att den i särklass största minskningen av antalet särskilda boenden gjordes i mitten av åttiotalet, då man i ett paket beslutade om att bygga om Sundsgården i Hjorted, Hammargården i Loftahammar samt Gertrudsgården i Västervik. Vet inte om det behöver påpekas men faktum är dock att under den perioden fanns en fullmäktige ledamot från Ankarsrum som hette Ove Gustavsson och jag har inte hittat några protestlistor från den tiden så frågan är då, var du vaken Ove?
Tomas Kronståhl
Socialdemokrat