Gud och köttätande
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi använde oss då av slavar och behandlade djur som ting. Utvecklingen går tack och lov framåt hela tiden, vi fryser inte ihjäl utan päls och vi svälter inte ihjäl utan kött. Slaveriet är avskaffat, men vad hände med djuren?
Där har utvecklingen inte gått i den takt den borde på dessa 2000 år. Varför är det så självklart för de flesta människor att djur ska stressas, plågas och mista sina liv i förtid för att man vill åt deras kroppar i ett eller annat syfte?
Mäniskan är inte skapad att leva på kött, utan var från början en samlare som började jaga för hon var lat. Lika lat är hon vad det gäller nytänkande. det är så lätt att ta den enkla, egocentriska vägen och göra "som man alltid har gjort" och inte se hur verkligheten ser ut. Och lika smidigt är det att hänvisa till sin religion utan att ifrågasätta någonting.
Att vara en äkta djurvän är inte bara att ta väl hand om sina husdjur, vilket man gör för sitt eget nöjes skull. Som djurvän bör man också motverka all form av djurplågeri, vilket innebär vissa uppoffringar. Det är extrem dubbelmoral att kalla sig djurvän och sedan acceptera de förhållanden djuren lever och dör under i vårt samhälle.
Jag tror inte på en gud som accepterar detta förtryck och lidande, en sådan gud är ingen god gud.
Jan Stepán tycker inte att de unga har lärt sig något om Bibelns kloka moral. Frågan är om inte Stepán har en hel del att lära av de ung? Att bli vuxen innebär väl att ta eget ansvar och lära sig att tänka efter själv? Eller ska man leva ett helt liv genom en bok som säger hur man ska göra och inte göra?
Fram för nytänkande och eget sunt förnuft.