Hemsjukvård blir rörigare och får färre antal anställda
Lena Segerberg (s), landstingsråd och Anders Henriksson(s) landstingsstyrelsens ordförande slår sig för bröstet och tror att "för patienten blir det enklare eftersom hon får en enda huvudman att vända sig till" i och med att kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvården och hemrehabiliteringen.
Försämring? Insändarskribenten hävdar att det blir försämringar för den enskilde när hemsjukvården kommunaliseras.Foto: Nina Varumo/Sv/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Idag är gränsen enskilt boende kontra särskilt boende. Klar och tydlig, byter man boendeform byter man huvudman.
Den första januari 2008 är gränsen för att "all vård som utförs i hemmen, även rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatser kommer att blir kommunernas ansvar". I samma pressmeddelande står också "landstinget ansvarar för all vård, såväl planerad som akut, som görs på vårdcentralen och distriktssköterskemottagningen".
Det innebär till exempel att patienten Stina hamnar på sjukhus (landstingets ansvar), kommer hem och klarar inte ta sig till vårdcentralen (kommunens ansvar), förbättras och kan för fortsatt vård och rehabilitering ta sig till vårdcentralen (landstinget). Försämras och behöver vård i hemmet (kommunen). Förbättras och kan ta sig till vårdcentralen igen (landstinget) men behöver kanske hjälpmedel i hemmet (kommunen).
Är det detta ni kallar enklare och tydligare? Det är ju fortfarande två huvudmän fast med en annan gränsdragning.
I pressmeddelandet framgår också att "färre personer blir inblandade i den enskildes vård och omsorg". Det håller jag med om. Tyvärr handlar det inte om förbättrad kontinuitet med samma personer som träffar patienten utan om neddragning av antalet anställda. Därav färre som träffar patienten.
Landstinget säljer ut 136 tjänster, 500 personer berörs, 500 personer som idag mår mycket dåligt av all ovisshet och oklara besked. Kommunerna, åtminstone vissa, anställer inte i samma omfattning vilket inte bara innebär nedskärning i kommunerna gentemot de arbetsuppgifter de övertar, det innebär också övertalighet och omplaceringar och uppsägningar i landstinget.
Det är fler än patienterna som hamnar mellan stolarna.
"Hia er lite" och ta fram ett genomarbetat förslag med en (1) gemensam organisation för vård och rehabilitering, oavsett huvudman. Slå samman de resurser som finns istället för att splittra. Tänk soffa istället för flera stolar. Då kan vi börja diskutera patienternas bästa.