INSÄNDARE: Holiday Club och vården

Företrädarna för det socialistiska partiet, Johannes Regell och Ove Gustavsson, försöker skapa ett motsatsförhållande mellan vården av våra äldre och kommunens engagemang i Holiday Club. Den socialistiska bevisföringen är välkänd, allt är reducerat till en enkel fråga om fördelning i nuet. Finns det inte pengar så är patentlösningen att höja skatten eller låna till konsumtionen. Som vanligt lyser förståelsen för dynamiken och sambanden i marknadsekonomin med sin totala frånvaro. För dem handlar det enbart om att fördela dagens "kaka". Ingen tanke ägnas åt hur morgondagens kaka, som helst ska vara större, ska kunna bakas. I den socialistiska tankevärlden växer resurser och pengar på träd - tänk om det vore så enkelt.

Vad kommunens engagemang i besöksnäringen handlar om är just att skapa utveckling i vår bygd - mer resurser. Det handlar om att i morgon "baka en större kaka". Holiday Club är med stor sannolikhet en av de bästa möjligheter Tjustbygden får att definitivt vända en långvarigt svag befolkningstrend och att få fler av våra ungdomar att vilja stanna i Tjust. För att ge projektet en chans att bli verklighet har därför kommunen och fullmäktige beslutat medverka i en liten del. Att ta tillfället att forma framtiden för att utveckla bygden - hur kan någon kalla det för att bygga ett klassamhälle?

Att Sverige i dag är ett mycket bättre land att leva och arbeta i än för hundra år sedan beror ju just på en framgångsrik utveckling och resursskapande vilket också minskat klyftorna i samhället. Den motsatta vägen för kommunen - ingen utveckling - riskerar att leda till avfolkningsbygd och vikande skatteunderlag. Och alla, möjligen med undantag för socialisterna, inser ju att vi inte lär trygga de äldres vård genom mindre framtida resurser.
Av den anledningen är det skillnad på att låna till konsumtion och till att skapa större resurser. Det är inte heller säkert att kommunen kommer att låna. Vårt engagemang i investeringen löper över flera år och det finns en möjlighet att allt kan rymmas inom normal budget - dock är det för tidigt att säga säkert. Kommunen har därför av försiktighetsskäl antagit upplåning när de ekonomiska effekterna beräknats.
Kan vi då inte utveckla kommunen genom att ha fler i äldrevården - jobb som jobb? Visst kan fler i äldrevården bidra till att göra vår kommun bättre. I takt med att andelen äldre ökar så kommer det säkert också att bli fler. För mig vilar det ingen skugga över dem som arbetar inom vård och omsorg, även om socialisten Ove Gustavsson kallar det för skräpjobb. Tvärtom är det lovvärt att människor ställer upp och tillhandhåller de offentliga tjänster som medborgarna efterfrågar, fast det innebär tunga jobb på obekväma tider.
Men sett utifrån effekterna på kommunens ekonomi så är den bistra sanningen att det är skillnad på jobb och jobb. En nyanställd i kommunen kostar netto cirka 225 000 kr/år, efter hänsyn tagen till inbetald kommunalskatt. En privat anställd med samma lön tillför istället kommunen resurser på 65 000 kr/år. Av den anledningen finns ingen möjlighet att utveckla kommunen genom att enbart anställa fler och fler kommunalt - hur angelägna behoven än kan tyckas.

Vi vet alla att dagens gamla har ett långt arbetsliv bakom sig. Dessutom oftast längre och i tyngre arbeten än vad det kommer att bli för dagens yrkesverksamma. Det är de äldre som har byggt dagens svenska välstånd och det är därför ingen som missunnar dem en god ålderdom. Kommunen har därför under senare år satsat betydligt mer än tidigare och som exempel finns nu sjuttiofem miljoner avsatta för investeringar inom äldreomsorgen.

Insändare: Holiday Club och vården