Hur har vi det med välfärden?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommunal hemtjänst är både dyr och svår att få när det finns anhöriga i närheten. Själv har jag hjälpt till efter tid och förmåga men det är väl inte meningen att en anhörig skall känna tvång?
Det skall finnas glädje när man kommer hem till sina föräldrar, det skall finnas tid till att umgås, att gå ut och gå, se en film, besöka biblioteket eller gå på kondis. Tiden skall inte gå åt till att städa, laga mat, handla och se efter en dement far.
Landstinget drar idag in på det mesta när det gäller de gamla och kommunerna tar efter, de särskilda boendena försvinner i hög takt. Är detta den välfärd som alla politiker talar å varmt om?