Hushållsnära tjänster
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Insändaren andas en nedsättande attityd mot arbetsuppgifter, som ingår i hushållsnära tjänster. Varför? Detta synes föga motiverat. Under långa perioder har vi haft skatteavdrag för så kallade drängjobb i hemmet (snickeri, målning, reparationer), även kallat ROT-avdrag. Detta har varit mycket uppskattat och gett god avlastning för hushållen i fråga. Någon kritik mot att dessa drängar ställer upp och arbetar i hem och hushåll har ej förmärkts.
Döljer sig här en attitydskillnad baserad på kön? I så fall är det väl en slags diskriminering?
Man finner samtidigt, att så kallade styling-företag blir allt vanligare, det vill säga företag som städar, putsar, pyntar och möblerar om en villa eller lägenhet inför visning och försäljning. Härvid medges avdrag för denna styling-kostnad vid reavinstberäkning. Dessa experter utför alltså hushållsnära tjänster, men kallas inte "pigor" för det.
Inte heller de många kommunalare, som lokalvårdar mycket av våra offentliga lokaler och förvaltningar, kallas eller kallar sig "pigor".
Sålunda borde inte heller andra, som utför hushållsnära tjänster, så kallas. Det bör i stället betonas, att sådant arbete kräver både utbildning, talang och avancerad utrustning, inte minst för att arbetsmiljön skall bli bra.
Alltså, det uppskattade "drängavdraget" borde snarast få sällskap av ett säkerligen lika uppskattat "pigavdrag". Men vi kan istället för dessa historiska beteckningar använda en neutral term, till exempel hus-och-hem-arbetare och i jämställdhetens namn inte fokusera på kön.