Inskränkt bypolitik och politisk konfrontation ger inget bra resultat
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det första intrycket man kan få, när man läser insändaren, är att socialdemokraterna i Västerviks kommun enbart består av dem som undertecknat insändaren, det vill säga Tomas Kronståhl och Anita Bohman.
Kopplat till insändaren och de frågor som behandlas där, kan jag bara konstatera att så illa är det inte!
Den konkreta frågan handlar om möjligheten att skapa ett kulturhus och ungdomens hus i det forna mejeriet.
Den nye ägaren visade intresse för att skapa en filmstad och kunde också tänka sig att övriga lokaler kunde disponeras för bland annat kulturändamål.
Utveckling börjar ofta med en vision där man ser målet framför sig. Det var många politiker i kultur- och fritidsnämnden som hade förmågan att se visionen och se den som en möjlighet till utveckling och förnyelse. Men det gäller att fånga visionen och konkretisera den och det är vad förvaltningschefen och andra politiker och tjänstemän gjort.
Resultatet är att en enig kultur- och fritidsnämnd, alltså även socialdemokraterna, beslutat uppdra till förvaltningen att utreda möjligheten att skapa ett ungdoms- och kulturcentrum i Mejeriet och Bryggaren.
Den politiska majoriteten har tydligen också i sitt förslag till strategisk plan uppfattat möjligheterna till en utveckling av kulturlivet i Västerviks kommun som gynnar alla kommuninvånare, både barn, ungdom och vuxna.
Så till frågan om kommunal verksamhet i förhyrda lokaler. Det är inte alltid möjligt eller ens önskvärt, att all kommunal verksamhet skall bedrivas i kommunägda lokaler.
Det är som bekant inte gratis att bedriva verksamhet i egna lokaler. Hyran som skall betalas består ju i investeringskostnader och drift och underhåll.
Är man inte beredd att avsätta tillräckligt kapital så är effekten att underhållet blir eftersatt och en ren kapitalförstöring uppstår. Det finns gott om exempel på detta, även i vår kommun.
I ett rent hyresförhållande vet man vad kostnaderna blir och kan kalkylera därefter.
Det är dessutom lättare att frånträda lokaler när man inte längre behöver dem.
Satsa på barn och ungdom, satsa på fritidsgårdarna och stötta de lokala föreningarna!
Ja, det vill vi andra socialdemokrater göra också i fortsättningen.
Det finns inga förslag eller önskemål från något håll om att vi skall lägga ner någon fritidsgård eller biblioteksfilial eller någon annan verksamhet så länge som det finns efterfrågan och engagemang hos de som använder dem.
Fritidsgårdarnas verksamhet har alltid haft stora inslag av kultur. Musik, dans och teater har tillsammans med olika hobbyverksamheter och den öppna verksamheten gett möjligheter för ungdomar att träffas och engagera sig.
Biblioteken är en träffpunkt där vi kan få information, låna böcker, ta del av utställningar och många andra kulturaktiviteter.
Inte skall vi avveckla sådant.
Tvärtom vill vi utveckla verksamheten.
Fritidsgårdarna har stor frihet att forma verksamheten och öppettiderna efter önskemål från brukarna.
Biblioteksfilialerna har fått resurser att vara informationscentra med ett bredare verksamhetsområde än enbart bokutlåning.
De föreningar som bedriver verksamhet i kommunägda eller egna anläggningar får även i fortsättningen bidrag till skötsel av anläggningarna och i många fall utökat aktivitetsbidrag.
De verksamheter som kan tänkas samlas i Mejeriet och Bryggaren är ju av många olika slag.
Gemensamt för kulturverksamhet och föreningsverksamhet är det stora inslaget av ideella insatser. Utan föreningsfunktionärer, föräldrar och andra eldsjälar skulle det absolut inte fungera.
Det vi som politiker kan göra är att skapa goda förutsättningar för verksamheterna.
Vi förfogar över delar av invånarnas skattepengar, vi har organisationer med kompetent och engagerad personal och vi kan erbjuda lokaler och anläggningar till verksamheten.
I utbyte får vi ett stort utbud av aktiviteter till nytta och glädje för invånare och besökare.
Vi får också arbetstillfällen. Om vi försöker räkna ut hur många arbetslösa som fått anställningar tack vare kommunala satsningar så blir det ganska många. Visserligen ofta tidsbegränsade och med statliga bidrag men trots allt anställningar med avtalsenliga löner och villkor.
De privata företagen får också bättre förutsättningar. Byggnadsfirmor får jobb, affärer får sälja, nya företag startar och redan etablerade kan utöka och besöksnäringen gynnas.
Vi skall heller inte glömma att ett aktivt samhällsliv lockar sponsorer. Vi kan se hur till exempel bankerna sponsrar föreningslivet och bidrar till olika kulturprojekt. Vi kan också se hur företagen och även kommunen uppskattar marknadsvärdet i ett rikt kultur- och fritidsliv.
I kommunen finns det flera exempel på hur privata företag genom köp av tidigare allmän egendom, skapar utveckling.
Gertrudsvik är ett exempel. Skulle landstinget eller kommunen ägt området när sjukvården försvann, hade det garanterat inte funnits någon utveckling där. Det hade också varit en tidsfråga när produktionsköket och tvätten försvunnit.
Kriminalvården hade inte haft möjlighet att med egen kraft bygga fängelse i Västervik.
Genom att hyra klarar man sig ifrån investeringarna och kommer snabbt igång.
Ett annat exempel är etablering av ett antal mindre fastighetsbolag när kommunen sålde ut delar av sitt fastighetsbestånd. Alternativet var i många fall rivning av fastigheterna.
Andra exempel är försäljningen av statlig mark på Norrlandet. Resultatet blev en högklassig golfbana och ett antal bostäder som i flera fall medfört inflyttning till kommunen.
Eftersom grunden till denna artikel finns i en socialdemokratisk insändare under ett valår så kan frågan naturligtvis ställas om detta är alla socialdemokraters inställning och partiets officiella program för kultur- och fritidspolitiken i Västerviks kommun.
Jag tror inte det och även om jag lämnar mina politiska uppdrag vid valperiodens slut, är och förblir jag socialdemokrat med intresse för min kommuns utveckling på alla områden.
Det är alla politikers skyldighet och uppdrag.
En inskränkt bypolitik och politisk konfrontation ger inget bra resultat, varken kommunalt, regionalt eller nationellt.
I alla demokratiska partier finns det gott om utrymme för samverkan och kraftsamling för invånarnas bästa utan att man för den skull behöver ge avkall på sina grundläggande ideologier.