Jakten skapar inte en levande landsbygd
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så lydde en introduktionstext den 12 augusti i Västerviks-Tidningens artikel, som redogjorde för innehållet i arrangemanget "Viltdagen" som ägde rum vid Tuna gård, det Hammarskjöldska residenset i Tuna.
Enligt min uppfattning, så handlar jakt till 100 procent bara om en sak, nämligen att döda en annan varelse. Hur kan dödandet ha delaktighet i det levande? Den frågan ställer jag mig.
Snart börjar jaktsäsongen, alla deltagare i Sveriges jägarkår börjar nu otåligt snegla på sina bössor, för snart skall de få sina behov att döda tillfredsställda, när bock- och älgjakten snart blir legal.
Men många kommer att bli delaktiga i att tusentals av jaktbytesdjuren kommer att bli skadeskjutna och kommer att gå en kvalfylld död till mötes. De blir även delaktiga i att tonvis med bly blir kvar i vår natur och förgiftar den. Men förmodligen så tog väl ingen av de prominenta, inbjudna deltagarna upp det problemet?
Som vanligt, när det gäller all jakt, så silar man mygg och sväljer kameler. Förmodligen så debatterades väl tamdjursägarens rätt att döda såväl varg, järv, lo och björn i en försvarssituation. Men det talades väl inte om att så gott som varje dag så tjuvskjuts några av våra rovdjur. Inom en snar framtid så kommer våra vackra rovdjur blott att kunna beskådas i djurparken.
Det är ju jägarnas önskedröm, att ensamma utan konkurrens från rovdjuren döda harar, rådjur, kron- och dovhjortar, älgar och sjöfåglar.
Jägarna påstår att de är både natur- och djurvänner och nu vill de påpeka att jakt ger en levande landsbygd.
För min egen del så består en levande landsbygd av levande djur. För mig är det en högtidsstund att se dem i vår natur levande springa omkring, till motsats mot jägarens högtidsupplevelse när han står inför den döda haren, hjorten, rådjuret, älgen, vargen, järven, lon, björnen, sjöfågeln, ripan och så vidare.
Förneka inte detta att ni känner större glädje inför den döda älgen med slocknade ögon, som ni själv har nedlagt, eller inför den levande älgen med livskraft i blicken.
Förnekar ni detta så hycklar ni. Jakten skapar inte en levande landsbygd, utan en död landsbygd, där det ekologiska systemet är rubbat. Rovdjuren minskar, insektsätande varelser minskar, allt kommer i obalans tack vare jakten som skapar en steril och ensidig landsbygd. Naturen får ett dåligt immunförsvar med sjukdomar som följd, men det bryr väl inte jägarna sig om, med sina kortsiktiga och ointelligenta, egoistiska betraktelser.