Kärnkraft i valtider
OKG. Insändarskribenten argumenterar för kärnkraft i sin artikel.Foto: Maths Bogre /Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Du skriver att kärnkraft skulle bli för dyr om väggarna byggdes metertjocka. Väggar och tak är metertjocka och dessutom försedda med metallplåt. Själva tanken (ångpannan) består av 15-20 cm stål. Du vill placera även ställverk innanför betongbunkern.
Vid kortslutning i ställverk eller transformator bildas en farligt het tryckvåg och giftiga gaser. Därför är det olämpligt att placera sådan utrustning i helt slutna rum. Jag litar på att det som inte bör finnas i betonginneslutningen ej heller finns där.
Du jämför OKG med grafitreaktorn Tjernobyl. Det är som att jämföra ett stearinljus med en pinnglass. Den ena brinner, men det gör inte den andra. Jämför i stället med Harrisburg där det inträffade en härdsmälta år 1979. På den tiden var inte säkerheten lika hög som nu.
Men reaktortanken höll och det kom nästan ingen radioaktivitet utanför byggnaden. Det som nyligen hänt i Sverige bevisar ju att vi har hög säkerhet vid våra kärnkraftverk.
Den svenska berggrunden är uranrik. Vi har 20 procent av världens kända tillgångar. Uran sönderdelas till gasen radon som är radioaktiv. Det innebär att vi på många ställen har problem med radon i vårt driksvatten. Men det problemet har vi oavsett om uranet bryts eller ej.
Uran och guld förekommer ofta tillsammans. Huvudprodukten vid gruvan i Uzbekistan är guld. Av de 55000 anställda arbetar 10000 för att framställa uran. I Västergötland planeras en guldgruva. Då får man samtidigt upp uran. Vad skall vi göra med den. Stoppa ned den i gruvan igen eller sända den till OKG som högvärdigt och miljövänligt bränsle?
Vi betalar mer än en krona per kWh för elkraften. Den el som produceras med vindkraft kostar ca 60 öre/kWh att framställa och den som produceras med kärnkraft ca 20 öre/kWh. Av den kostnaden utgör 1 öre uran, 1 öre anrikning, 1 öre bränsletillverkning och 1 öre för framtida avfallshantering. Resten av kostnaderna är anläggningar och drift.
Och så det evinnerliga tjatet om hur eländigt det är vid gruvorna. Sanningen är den helt motsatta. Efter 20 års brytning kan man inte se någon milöjöpåverkan alls utanför själva brytningsområdet. De som arbetar där har bättre hälsa än genomsnittet av befolkningen.
Australiens aboriginer har fått sin hälsa och levnadsstandard betydligt höjd genom uranbrytningen. Det finns svenska rapporter om det, läs dem! Ref: www.analys.se
Men akta dig. För när du läst och förstår så kanske du börjar rösta på något annat politiskt parti.